Mitt liv som förortsmamma…

Efter en lugn fredagskväll blev lördagen desto mer fartfylld:) Vi började dagen med att leka en massa i snön. Jag och Andreas hade redigt snökrig och Cleo tittade på med stora ögon. Vi skrattade gott allihop fast vi (jag och A) var iskalla ändå inpå skinnet av snön som smög sig in under kläderna. Efter ett tag gjorde vi oss i ordning och blev hämtade av min fina mamma som först skjutsade oss till bröllopet vi skulle till och sedan åkte vidare hem med Cleo för en barnvaktskväll och natt. Bröllopet var fantastiskt (är de inte alltid det å andra sidan, att gifta sig är ju bara så magiskt). Det var kompisar från laget som sa JA till varandra och nu har spelarFRUarna blivit fler, snart fler än spelarflickvännerna kanske? De gifte sig borgligt i en vacker konsthall med läcker konst. Cermonin tog kanske tio minuter, vigselförrättaren var virrig som få och en vacker solist sjöng moderna låtar. Perfekt med andra ord, eller så där operfekt som det ska vara så att det blir underbart. Andreas sa att han tyckte vi skulle skilja oss så att vi kunde gifta oss igen, min fina kärlek! Att se människor man tycker om så lyckliga som brudparet var igår (och är generellt) gör mig så glad. Alla borde få känna den lyckan, alltid… Sällskapet åkte vidare till folkets hus, eller kabinen, i Märsta för middag och fest. Bruden har rötter i Chile så det var en härlig blandning på både mat och musik. Vi hade verkligen en jättetrevlig kväll men hjälp vad vi saknade Cleo när vi kom hem. Hon hade det dock så bra hos mormor och ”anne” så hon saknade nog inte oss det minsta. Jag är så glad att det funkar så bra och att hon har det så oerhört bra hos sin mormor för det gör ju att jag verkligen kan slappna av när vi går bort på partaj ibland!

Vi åkte in till sta´n på förmiddagen för att hämta vår solstråle och bege oss till en annan del av söder där pappa och Cecilia bor när de är i Sverige. Där fick vi sagolik mat och massa presenter. Man kan tro att det var julafton igen:) Cleo är så bortskämd, både när det gäller saker och kärlek så hälften vore nog. Hon får så mycket uppmärksamhet och hon har så kul när hon är där. Cecilia, eller Lila som Cleo skriker efter henne, diskade med Cleo och jagade runt runt i lägenheten. Opa skulle hjälpa till med kläderna och alla paket som skulle öppnas.

När vi kom hem lagade Andreas jättegoda tempurascampi som vi åt med god aptit, Cleo skulle ha både sina och våra scampi vår lilla gourmet. När Cleo och Andreas gick upp för att bada tog jag på mig joggingskorna och sprang ner och mötte Johanna för en promenad i kylan och när jag lämnat Johanna sprang jag upp tillbaka hem. Det är verkligen en trevlig hobby vi kommit oss för att skaffa, vi får både motion, frisk luft och en väldigt trevlig tjejstund därvi hinner avverka många roliga och intressanta samtalsämnen. Nu blir det film och mys i soffan, om maken kan slita sig från jobbet som måste göras till imorgon…

På väg till mormor med egen väska

Det vackra brudparet

JETS-grabbarna håller tal, eller min fina make håller tal å JETS vägnar...

Ann (7-barnsmamma), jag och Sofie. En liten del av JETS-fruar/flickvänner.

(Och för er som undrar så drack vi juice alla tre faktiskt, kunde man inte tro men välkomstdrinken var det sprit i och sprit är ingen höjdare tycker jag…)

Förmodligen den färggladaste tårtan jag sett, i JETS-orange förstås;)

En ljuvlig klänning från amerikat

Byxor x 2 från opa och lila

Behöver inga ord...

Mamman fick supernajsa joggingskor

Och pappan fick en fotbollst-shirt, gaaaanska passande kan man säga;)

Detta inlägg postades måndag, februari 8th, 2010 kl. 12:40 f m och är arkiverad under Allt och inget, Familjen. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.