Hemma i ett VITT märsta

Efter en tripp upp till nordliga breddgrader är vi återigen hemma. Vägen upp i fredagskväll kändes riskfylld, tur att min norrländska karl är van att köra (och har haft körkort i typ hundra år…). Jag körde hem igår, visst jag är inte jättevan att köra i såt här vinterväglag men hur ska jag kunna bli bättre på något om jag inte övar? Så hela vägen hem körde jag och fick beröm av Andreas:) Vi har bott hos min svärmor hela helgen men har besökt vår lilla stuga, det var snö upp till Andreas höft när han skottade fram vägen till dörren, helt absurda mängder. Vallarna mitt i vägarna var så höga att det omöjligt gick att se över. Helgen har betytt en del skottning för min mans del, först ute i stugan för att för huvudet taget kunna komma in, sen taket hos svärmor och sen taket ute i Långsjön. När vi kom hem var det mer snö än när vi åkte så det var bara att skotta igen. Fast nu hjälptes vi åt:) Hela gården var full av skottande grannar och Cleo lekte för första gången ordentligt med snön så det var riktigt trevligt.

Lördages dop var jättefint, bilder kommer senare… Cleo sov sig igenom cermoninn så att hon var pigg för att kunna röjja runt på ”festen”. Hon äter så det sprutar ut genom öronen på henne, allt som serveras slinker ner men smörgåstårtan var en favorit (hos både barn och vuxna…). Simon var så nöjd under dopet och tillställningen var MYCKT trevlig!

Vi hann umgås en hel del vilket ju är meningen när vi kommer upp, det var dock ganska skönt att komma hem igen efter en ganska stressig helg. Efter all lek och skottande ute när vi kom hem åt vi god middag och sen somnade Cleo. Jag och Andreas kröp upp i soffan och tittade på film (nå´n vampyrfilm som var helt okej faktisk).

Idag är det sjukt kallt! Det kommer bli tufft att cykla idag men det behövs lite träning så jag ska försöka att inte svära alltför mycket över snöhelv*t*t. För övrigt har väl snön ställt med tillräckliogt lidande nu (kan bara se på de olyckor vi såg på vägen upp i fredags) så nu får det räcka. Prognosen säger att våren dröjer länge och jag bävar för när all denna snö ska smälta. Översvämning kanske???

Cleo ska få leka lite hos Oskar och Wilma i eftermiddag eftersom fina grannen Gunilla lovat att barnvakta lite. Vi var där i torsdags också och Cleo njöt i fulla drag. Jag fick faktiskt sitta ner och fika med Gunilla och Niklas i över två timmar medan Cleo lekte med alla barnen. Återigen tackar jag högre makter för att vi hamnade just här med alla fina grannar!

Nu: dricka upp kaffet. Snart: Väcka barnet!

Ha en underbar vecka och förfrys inget viktigt!

En kommentar till “Hemma i ett VITT märsta”

  1. Gunilla Säger:

    Tack för lånet av er härliga tjej! Jag tror hon trivdes, för hon bubblade och babblade i ett ju :) . Sötnosen!

Lämna en kommentar


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu