Mitt liv som förortsmamma…

Det är bara att skratta åt eländet men just nu tänker jag va f*n! Jag har haft ont i ögat i en vecka ungefär. Det har varit rött och värkt. Inte svidit utan verkligen gjort ont och givit mig en härlig huvudvärk lokaliserad till höger sida eftersom det är höger öga som gör ont. Jag ahr inte använt linser på en vecka och har då upptäckt vilka gamla glasögon jag har, jag ser typ inte på ena ögat (japp, det onda!). Mina fina barn på jobbet konstaterade efter att ha stirrat på mig i en kvart att ”Jessica, du ser konstig ut!”. Dels använder jag sällan glasögon och ännu mer sällan är ena ögat tokrött och blodsprängt. Jag bokade tid hos en optiker i hopp om att ögat skulle bli bättre om jag bara fick nya gafas. Igår när jag vaknade kunde jag knappt titta utan att det värkte så jag trodde att ögat skulle ploppa ur. När jag la mig för att vila gjorde det även ont att blunda och jag ringde St. eriks ögonsjukhus som tyckte jag skulle komma in PRONTO!  Vi packade in oss i bilen och för en gångs skull var jag tacksam över det risiga vädret som dels gjorde att det inte var så ljust ute men mest för att regnet fått mamma och janne att åka hem tidigare från landet och kunde nu agera barnvakt. Efter att ha lämnat av Cleo hos mormor och ”anne” (J är tydligen lite svårt att säga så Cleo kallar Janne för ”anne”, sött va?) åkte vi vidare till akuten. Drygt tre timmars väntetid fick vi veta att det var och satte oss och väntade. Jag med jackan över huvudet eftersom ljuset på akuten fick ögat att värka ännu mer. Tillslut reagerade någon och frågade varför i hela friden man har en ögonakut upplyst som vore det en operationssal när alla som är där har, tada, ont i ögonen!!! De släckte sedan ljuset och jag kunde krypa fram ur jackan. Akuten stängde klockan 16 och patient efter patient droppade av och efter tre timmar var det även min tur. De konstaterades snabbt att min syn är usel men läkaren kunde även se att jag har drabbats av irit (Klicka på länken). Eftersom läkaren ville titta djupare i ögat fick jag några droppar i ögat, en som var gul för att visa ev. skador på hornhinnan och en som gjorde så att pupillen skulle expandera. Efter det fick vi vänta en halvtimme till och när det slutligen var min tur igen var det bara jag och Andreas kvar på den tidigare så överfyllda akuten. Inflammationen har inte gått djupare men är tillräckligt illa för att jag ska behöva droppa kortison i ögat ÅTTA gånger per dag i upp till en månad. Jag ska även droppa pupillvigdande droppar i ögat två gånger per dag vilket faktiskt är skönt för då släpper trycket för ett tag (det är därför man är ljuskänslig tror jag, för var je gång pupillen vidgas eller drar ihop sig blir trycket på ögat, och således smärtan, värre). Om en vecka är det återbesök hos läkaren för att se att det går åt rätt håll! Förstår ni nu varför jag säger va f*n??? Jag som aldrig blir sjuk drabbas av något så konstigt som IRIT!!!

Idag är jag hemma för smärtan i kombination med lysrören på jobbet är ingen bra kombo. Jag måste dock in ikväll eftersom jag har föräldramöte för ”mina” föräldrar men jag hoppas kunna övertala mina kollegor att ha lite mysstämning med släckta lampor. Hm… Jag har dock kommit fram till något annat i och med denna ögonhärva och det är att jag ska köpa nya glasögon. Jag har haft glasögon i tjugo år, ja alltså inte samma, men aldrig riktigt trivts i det. Nu gör jag det helt plötsligt och ska köpa nya läckra (på Specsavers får man 2 par till priset av ett och jag har hittat några turkosa som jag är sugen på) och skaffa mig dagslinser så jag kan att alternera med. När jag tränar och typ ”går ut” vill jag kunna ha linser och då är endags-varianten perfekt.

Cleo fick gå till förskolan idag! Hon är nog lite less på oss tror jag. Igår kom Nova och hennes föräldrar över på lek och fika. Jättetrevligt för oss men mest för Cleo tror jag som verkligen sken upp när Nova kom. Idag när jag lämnade henne till frukost gick hon fram till Nova och klättrade upp på stolen bredvid henne. Även om de inte leker tillsammans direkt så märker man ända de tycker om varandra tycker jag… Cleo får gå till efter lunch idag även om jag egentligen är lite emot att ha henne där när jag är hemma. Men jag måste hinna förbereda lite inför ikväll som jag tänkt göra på jobbet. Och Cleo behöver träffa lite jämnåriga, hon har knappt varit där på flera veckor ju. Hon gav mig en redig puss på munnen när jag gick och vinkade glatt hejdå. Jag är så glad att hon trivs så bra:)

Ha en bra dag alla! //Från Jessica i mörkret

Detta inlägg postades måndag, november 16th, 2009 kl. 12:24 e m och är arkiverad under Kroppen. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.