Mitt liv som förortsmamma…

Stackars pappan och Cleo fick sitta på akuten i hur många timmar som helst igår. Andningen blev plötsligt värre och febern steg efter att ha hållt sig nere ett litet tag. Han fick då rådet att åka in och Löwenströmska närakut ville inte ta emot eftersom de kände sig osäkra då hon andades så konstigt. Det blev Ackis eftersom Danderyd kändes sämre att åka i om man hamnar i rusningen hem och Karolinska inte direkt befinner sig högst upp på listan efter allt som hänt där… Jag var på jobbet och oroade ihjäl mig men fick små lugnande sms under dagen. Det är så jäkla körigt på jobbet så det var bra att jag kunde stanna och Andreas  är mycket bättre på sånt här än jag med sitt lugna humör… När läkaren väl tittade på Cleo kunde han konstatera att hon har öroninflammation OCH halsinfketion. Inte konstigt att hon skrek när vi försäkte lägga henne ner i sängen, det gör ju så ont i örat när man lägger sig ner (jag var öronbarn så jag vet vad barnet går igenom…). Anledningen till att hon andas så häftigt är för att förkylningen är lite värre än vi trott. Svullen i halsen och täppt i näsan är inte direkt ett ultimat tillstånd för att kunna andas normalt. TUR att det inte var lungorna… De testade henne inte för svinis heller eftersom läkaren sa att då har man HÖG feber, inte ”bara” 39.2. Pust!

Idag har jag varit hemma och blir hemma imorgon också. På fredag kommer min goa mamma och vabbar åt oss. Tur att hon finns:) Penicillinkuren ska vara i TIO dagar eftersom det är två bakterieinfektioner hon åkt på men senast efter tre dagar ska det vända och det blir på fredag. Hon smittar inte heller efter dessa tre dagar så på måndag räknar vi med att hon ska kunna återgå till förskolan men vi får se hur hon mår. Min stackars lilla älskling, att jag inte ens tänkte på öronen så som jag har lidit… Men vi har inte fattat att hon är så dålig, hon är ju ganska pigg och glad ju! Men nu har vi återigen lärt oss att inte låta oss luras av vår tappra tjej, hennes humör är ju nästan alltid på topp!

Rutinerna har rubbats rejält så igår somnade vi allihop vid tio på kvällen. Cleo har sovit inne hos oss inatt och hon är kanske den enda som sovit gott. Hostan hennes är fortfarande hemsk så varje gång hon har hostat till har jag vaknat. Vi sov dock till nio imorse vilket kändes lyxigt men risken är att det blir svårt att vända på dygnet sen.  Ja ja, huvudsaken är ju att hon blir frisk vårt lilla hjärta och det känns som chanserna är goda för det:)

Man måste snyta sig...

Detta inlägg postades onsdag, november 11th, 2009 kl. 11:34 e m och är arkiverad under Cleo. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.