Mitt liv som förortsmamma…

I tisdags landade en mycket speciell person på Svedalamark. Det var inte något statsråd eller någon popstjärna som annars brukar ge upphov till skriverier. Nej, det var en mycket viktigare person än så, en person som förmodligen bara ger upphov till skriverier i en viss förortsmammas blogg, nämligen MIN PAPPA! Det är tur att han bara bor i Holland så han kommer hem titt som tätt. Flygresan tar ju bara en och en halv timme och det har en fin lägenhet på söder som ”hemma” här i Sverige. De hotar ibland med att flytta till USA och då anstränger jag mig lite extra för att vara en snäll dotter så de kommer på andra tankar. Det har funkat än så länge men jag fruktar att det en dag inte funkar och jag inte får träffa min pappa lika ofta som nu och inte heller Cleo sin morfar. Hur som helst… I onsdags kom han då hit! Andreas hade styrelsemöte och kom hem sent så jag skulle bjuda pappi på middag. När han kommer innanför dörren rusar Cleo fram med sin duplohink för att visa morfar sina leksaker. Sen säger åt hon åt morfar ”sitta här”, bankar på golvet på en plats bredvid henne och ger honom en bok han ska läsa. Morfar, som inte alls heter morfar utan Opa som de säger i Holland och är mycket lättare för Cleo att säga som nu kallar honom just ”åpa” på sitt egna lilla vis, var inte alls främmande. Kanske är det för att vi pratar på Skype så ofta, kanske är det för att hon kommer ihåg honom från sist men kände igen honom det gjorde hon! Och som hon blev glad:) Hon spexade och visade allt hon hade för opa. Många pussar fick han också såklart…

På torsdagen kom det andra storheter till vår eminenta hufvudstad. Cleos lilla kusin Simon med mamma Johanna rullade in på Stockholm central lagom tills den värsta lunchrusningen var över. De sov inne i stan hos en kompis till Johanna och kom till oss först på fredagen. Min mamma hämtar ju alltid Cleo på fredagarna men den här fredagen var det lyxigt värre. BÅDE mormor och morfar kom till förskolan för att hämta sitt barnbarnet. Pappa hade åkte med mamma ut för att få se var Cleo går och hämta hem henne. Sen hade de gått hem och lekt och fikat tills först Andreas kom med en upphämtad kusin och syster och sen kom jag. Det var många här hemma hos oss för en stund och det var ljuvligt. Det var extra kul att pappa fick träffa Cleos lilla kusin tycker jag. När mamma och pappa åkt (aka momo och åpa) tog vi en promenad till ica för att handla lite gott till kvällen. Vi lagade lasagne som åts med god aptit. Cleo har blivit så förtjust i sin kusin. Hon är verkligen snäll mot honom, inte en gång var hon på och försökte göra något ”tok” utan hon bara pussade och klappade på honom. När han skrek klappade hon honom på huvudet, sa ”schhhhhyyyy” och försökte ge honom nappen. När de väl skulle gå och lägga sig de små fick Simon låna Cleos säng och Cleo sov i vår. Simon skrek på bästa bebisvis men Cleo brydde sig inte det alls utan somnade gott. När vi vaknade på lördagsmorgonen ville Johanna ta en dusch så Simon fick komma in till oss och mysa i stora sängen. Cleo kunde inte få nog av sin kusin utan pussade och pussade och pussade. Vi gjorde oss i ordning och jag stack ut och sprang. Vi möttes som vanligt utanför simhallen och Cleo fick röja loss i bassängen med Saga och Ida. Det blev tyvärr lite stressigt eftersom vi var tvungna att skynda oss till julbordet på Tyrol. I ett års tid har vi längtat tills just idag! Julbordet på Tyrol bestämde vi oss för redan förra året för att det skulle bli en ”Fjälltradition”. Deras julbord är sagolik! Det går inte att beskriva med ord. Maten är i en klass för sig och servicen fantastiskt. Miljön är oerhört trevlig och LUGN! Inte så där stressigt som det kan vara på julbord med folk som springer fram och åter eller musik som skränar ur ett par risiga högtalare. Nej, här kan man verkligen njuta! Jag skulle kunna prata på hur länge som helst om detta julbord men ska skona er och bara säga att det var lika bra i år som förra året, kanske till och med bättre. Cleo skötte sig exemplariskt. Jag fattar inte hur vi har kunnat få en så magisk dotter. Hon satt snällt och åt det mesta. Hon smakade konstiga pateér, saffranslax, björnköttbullar, sill, älgkorv och en hel drös annan mat. Hon fick lite spring i benen efter ett tag så då tog hon en italiensk  man i handen och gick iväg med honom! Inte ens när hon insåg att pappa gick bredvid släppte hon utan Andreas fick ta hennes hand från mannens, som log stort förstås! Lite väl orädd vår lilla dam, får ta ett snack om fula gubbar någon dag tror jag… Efter det sprang hon en vända runt alla bort och visade sin mage. Servitrisen tyckte att Cleo och Simon var fantastiskt fina barn och var väldigt nyfiken på vår familjekonstellation. Det var ju syster Johanna med Simon där, Mike som är en av Andreas bästa kompisar och så vi. Bredvid oss satt ett kompispar från laget (de som också bjöd in oss till den nya traditionen förra året) och en kompis till dem med sin son. Ett härligt gäng med andra ord!!! Efter nästan fyra timmar var vi mätta och begav oss hem. Simon härmade Cleo som bebis och skrek sig igenom resan. Öronbedövande tyckte vi, sövande tyckte Cleo som somnade. När vi kom hem gick de andra ut i mörkret och lekte medan jag fick julpynta. Jag fascineras fortfarande över hur bra det gick, hur lugn och glad Cleo var trots fyra timmar vid ett matbord, hur nöjd Simon trots miljöträningen i storstan och knappt någon sömn, hur bra Cleo behandlade sin lilla kusin och framför allt vilken fin helg det blev!

Så fina:)

En av alla tusen pussar Simon fick i helgen:)

Andreas deklarerade att han tyckte det var sååååå mysigt att få ta hand om Cleo och Simon själv en stund, hm får väl ge efter snart för syskonönskan från min make!!!

Detta inlägg postades söndag, november 29th, 2009 kl. 2:10 e m och är arkiverad under Allt och inget, Familjen. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.