Mitt liv som förortsmamma…

Jag brukar inte gnälla, är lite smått allergisk mot det eftersom jag anser att allt i livet handlar om inställing. Men nu tänker jag faktiskt gnälla! JAG HAR ONT! Och jag är dessutom lite smått irriterad på mig själv som ska vara så förbannat tapper och ha så hög smärttröskel. Jag har ju varit förkyld ett tag med ont i bihålorna som resultat. När värken spred sig så jag trodde tänderna skulle trilla ur borde jag kanske anat ugglor i mossen. Men nej då, proppa i mig alvedon och iväg till jobbet bara. Cyklandes naturligtvis, jätteskönt! Igår när jag kom hem från jobbet mådde jag illa, rikigt illa som man blir av att ha kraftig värk ni vet. Ändå krävdes en sömnlös natt med ännu mer smärta för att jag skulle ringa till vårdcentralen och få en akuttid, 20 minuter efter jag ringt! Läkaren klämde lite på mig tills tårarna börja uppenbara sig i ögonen och lyssnade på lungor och sån´t de gör. Han konstaterade att jag har bihåleinflammation, en ganska kraftig sådan som spridit sig till käken. Så nu är jag varfylld i varenda tomrum som finns bakom ansiktsbenet. Detta ska behandlas med kortison och antibiotika i 10 dagar, men om 4-5 dagar ska smärtan släppa. Thanx! På jobbet tycker de synd om mig, de har ju sett mig lida den här veckan och har fått mig att lova att absolut inte komma tillbaka förrän jag känner mig RIKTIGT frisk. Nästa gång jag blir sjuk ska jag vara mindre tålig (säger jag nu ja, jag vet ju hur jag fungerar…).

Så, nu slut på tycka-synd-om-inlägget. Jag ska vila lite innan jag hämtar Cleo efter lunch. Hon blev ju lite sen till förskolan idag eftersom hon var tvugen att följa med till läkaren. Så det bir en kort dag idag och en lika kort imorgon. På fredag tror jag att hon får vara ledig, man får passa på när man är hemma …

Detta inlägg postades onsdag, januari 27th, 2010 kl. 1:35 e m och är arkiverad under Kroppen. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.