Mitt liv som förortsmamma…

Hur ska man hinna allt? Nu är Andreas på banken med jobbet och Cleo sover, då har jag en minut över så jag tänkte uppdatera er lite. Idag har vi varit på Ica maxi och handlat maaaat. Det var sjukt mycket folk och jag kan bara tänka mig hur mycket det kommer att vara imorgon, idag tror jag i alla fall några fortfarande jobbar. (En liten parentes, varför väljer alla pensionärer att handla dagarna före julafton? Är inte de lediga typ jämt? Nej då, in i folkmassan och trängas med sina käppar, köra som dårar med kundvagnarna som är dubbelt så stora som dem själva och sedan muttra ”så mycket folk, vilket liv det är, va trångt det är”… Lika kul varje gång och jag kan bara le åt dessa små vithåriga människor som är kring 100 och ganska harmlösa med sina tandlösa leenden. Kanske ska jag tala om för dem att Ica är öppet på andra tider också ifall de missat det:) Hur som haver så sov Cleo hela shoppingturen på Ica, vi hade tagit en vända på Lindex så mamsen fick två klänningar, en till jul och en till nyår. Cleo hann då somna medan jag provade kläder och Andreas fick springa och hämta andra storlekar. Förmodligen så tråkigt så till och med sova verkade roligt…

Oj oj, nu låter det som om prinsessan snart vaknar så jag får skynda mig igenom dagarna som varit. I fredags var jag och Cleo på julavslutning på Öppna förskolan. Det bjöds på glögg, peppisar, lussebullar och fruktsallad utöver det vanliga kaffe och smörgåsar. Det var ganska mycket folk där och de flesta var äldre än Cleo vilket föll Cleo i smaken. En äldre kille som var jätteduktig på att städa (välartad pojk) intresserade Cleo som följde honom med blicken var han än gick. Sångstunden var liiiite livligare än vanligt och Cleo blev trampad på och knockad av en bebisrumpa men vad gör väl det när man få vara med de stora barnen, Cleo log som vanligt och det känns skönt att hon blir lite härdad. Efter öppna förskolan åkte vi och hämtade Andreas på jobbet för att bege oss till min lilla mormor. Vi kommer inte träffas på julafton så vi fikade lite med henne och min mamma (som köpt goood sushi till mig och A) och Cleo gav sin gammelmormor en julklapp. Mormor och Cleo är ju numer på ungefär samma nivå så Cleo tyckte att mormor var en förträfflig lekkamrat och skrattade gott åt den tokgia tanten. Min lilla mormor vad jag älskar henne och jag är så glad så länge hon minns oss (även om hon sa ungefär 100 gånger att Cleo är så lik sin pappa och inte det minsta lik mig…). Det är en läskig och vidrig sjukdom hon lider av men mest för oss utomstående tror jag, mormor är ju ganska nöjd ”i sin värld”. Än så länge i alla fall…

I lördags var vi på glöggfest hos Marcus och Sofia i Jets. Det var inte bara jättegott utan toppentrevligt. Andreas var extra nöjd eftersom de, precis som han, älskar tv-spel. Grabbarna spelade guitarhero och bowlade tills de var alldeles svettiga. Andreas har ju en hemsk fru som förbjuder allt sån´t i hemmet men nu har han faktiskt fått köpa sig en PSP (och fråga mig inte vad det är men den är liten och portabel vilket betyder att han kan spela på tåget till jobbet, helt okej!). Vi tjejer snackade skit och kramades med Cleo som somnade mitt i allt liv. Tänk er fem grabbar som spelar gutiarhero och skriker för att överrösta spelet, det kändes lite som en hemmafest á la tonår men på ett städat och lustigt sätt.

Igår åkte vi till nya forum som blivit helt otroligt fint. Vi åt lunch med Jessica, Rickard och Nea eftersom de bor precis bredvid. Vi lämnade lite julklappar till barnen och Andreas köpte som sagt det tidigare nämnda spelet påhejjad av Rickard som också köper massa onödigt titt som tätt. Jag och Jessica köper bara nödvändiga saker som man inte klarar sig utan, handväskor till exempel. Gärna från Mulberry som är favvomärket:) När vi varit i forum några timmar åkte vi vidare till min gamla hoods, närmre bestämt min gamla gata och ett hus som ligger två hus ifrån det jag växte upp i. Det var äntligen middagsdags med Petterssons! Mamma och Janne kom också dit och Ava, Björne och Robin bjöd på Raclette varvat med roliga historier. Det var toppenmysigt och jättegott. Cleo verkade ganska nöjd och sov lite, åt lite och gosade lite. Robin blev poppis så där satt hon länge och väl. Tack snälla för en kanonmiddag!

Cleo med sin gammelmormor

Lycka är att få äta själv och kladda…

Dagen började igår med ett besök på Öppna förskolan. Äntligen är Cleo frisk och kan nu få leka med sina kompisar igen. Vi var ett helt gäng där igår och numer är Cleo en av de ”stora” barnen på förskolan. Helt otroligt att se de allra minsta som är lika gamla som Cleo var när vi började gå på Öppna. Nu ser de så små ut och jag kan inte fatta att Cleo blivit så stor. Vi var med på sångstunden och sen åt Cleo lite lunch tillsammans med Nova, Noah, Levina och Anja. Jag fick spara mig eftersom vi efter förskolan skulle susa vidare till Täby centrum för att lucnha med Sofia, min fotoblls-fru-kompis. Det var så kul att ses igen, vi har inte setts på ett tag, ja typ 2 månader tror jag. Under säsong ses vi ju minst en gång i veckan så det kändes som en evighet sen:) 

När vi hade hämtat upp Andreas på jobbet och kommit hem kom Madde, även kallad världens bästa moster, på besök. Det är så härligt att hon tar sig tid att kommer ut och häslar på i vårt lilla hus här ute i Määääärsta. Jag tror, men bara tror, att det mest är för Cleos skull men jag tar åt mig lite av äran också;) Vi klädde granen, eller ja JAG klädde granen som Andreas satt ihop (vi har plastgran vilket är ett måste med katter i huset) och satt ljus i. Den blev fin tycker jag men det kanske är mest för att gran betyder jul och jul betyder mys med familjen och massa gott att äta!

Imorse åt vi frukost ganska sent och sen åkte Madeleine hem. Tack för den här gången älskade syster, nästa gång vi ses är det JULAFTON! Jag och Cleo mötte upp Johanna och Nova på bussen som tog oss ner till stationen. Vi blev ganska sena eftersom kommunikation mellan arg busschaufför och oförstående passagerare inte var någon bra kombination. Hon som körde bussen ville inte att en herre skulle ha sin väska i gången eftersom vi satt i en bomb (hennes ord) om bussen börjar brinna. Jag köper argumentet om att en väska i gången då förhindrar oss passagerare att snabbt ta oss ut MEN herrn med väskan som inte var 100% svensktalande förstod inte riktigt vad hon menade (jag menar hur många språk kan ni säga ”antända” på). Ja ja, vi kom fram i alla fall, hela vägen till Stinsens köpcentrum faktiskt som bjöd på dagens överraskning. Av den glada sorten ska jag tillägga. Jag har inte varit där sen jag var barn och det var så fint och fräscht och nytt och erbjöd massa kul shopping och bra matställen. Me like:)

Vi var ute ganska länge och gjorde Stinsen osäker. Cleo och Nova skötte sig exemplariskt, åt bra, sov när de skulle och gnällde bara när det var sömn på gång (för huvva, sova är ju typ det värsta som finns). En mycket trevlig dag:)

Nu är det mys med min älskade lilla tjej som gäller, än så länge är tutten duglig kvälls- och morgontid. Jag njuter så länge hon vill ha mig så nu ska här ammas!

Så här glad var Cleo igår i sin gåstol…

…eftersom hon fått nya mockasiner av mamman (jag vet att det är köpstop men mockasiner behöver man fler av mamma och Madde). Nu kan hon åka bakåt med en betydligt högre hastighet än innan. Under julen ska vi öva på att åka framåt också!!!

Cleo gillar verkligen granen men oj va den ser ful ut på bilden, den är mycket finare i verkligheten. Kanske snor Cleo all skönhet när hon är med på bild;)

En bonusbild, när jag sitter och bloggar kommer Andreas ned med en nybadad liten älskling. Jag blir alltid lika varm i kroppen när jag ser mina två kärlekar, allra helst tillsammans!

Idag var det dags för (förmodligen) årets sista bebisdejt hemma hos Johanna och Nova. De har under hösten bjudit in till både spontana och mer planerade fikaträffar för oss mammor som är hemma med små bebbar. Idag blev vi fem mammor med tillhörande barn. Det bjöds på rotsakssoppa med hembakt bröd och sedan kaffe på det. Hembakta pepparkakor och lussebullar av den goda sorten bjöds det också på. Det var jättemysigt som alltid och idag fick jag dessutom en liten lektion i hur jag ska använda min ringsjal. I somras var den perfekt när Cleo fortfarande ville ligga ner, då ammade jag ståendes i den för att inte behöva fläka ut mina behag för alla åskådare på Andreas matcher. Nu vill Cleo inte ligga ner längre och ringsjalen har mist sin funktion. Tills jag idag fick en efterlängtad Aha-upplevelse! Cleo sitter numer jättestadigt och det är så kul att se hur hon iakttar kompisarna. Ibland stupar hon framåt eller trillar bakåt och då är det svårt att parera för lillgosan men sitter det gör hon:)

När vi kom hem sov Cleo en stund och sen kom Andreas hem. Tidigare än vanligt så jag tog tillfället i akt att betala månadens räkningar. Inga större överraskningar den här månaden som vi fått under den senaste tiden med tanke på Idioten som bott i Andreas studentlya. Han tyckte ju att räkningar är till för att kastas alternativt läggas på hög eftersom någon annan stod som ägare till räkningarna. Att han faktiskt var den som använt elen eller bott i lägenheten spelade mindre roll…

Eftersom det är tisdag, tisdag som i träning, och inget annat stod på schemat åkte jag iväg och tränade. Vi körde rygg och axlar för att sedan avsluta med lite mage. Jag har vågat mig på magövningar igen och det behövs kände jag. Sofie var lika hurtig som vanlig och det var trevligt att snacka lite skit varvat med de tunga hantlarna. När jag kom hem stod maten på bordet och Cleo låg och ”powernapade” i soffan. Finns det något bättre att få komma hem till:)

Jag fick lov av Johanna (Tack, tack och åter tack) att stjäla denna fina bild som hon tog på Cleo idag. Hon har på sig sin tomteklänning med tillhörande luva som hon fick av sin mormor i sex-månaders-present. Den är ju tänkt till julafton men är sp fin att den får användas på speciella tillfällen som idag:)

Jag vågar knappt skriva det men jag gör det ändå. Äntligen verkar det som om Cleo börjar bli frisk. Hon hostar och är lite snorig på morgonen när hon vaknar men resten av dagen är hon lika pigg som innan hon blev sjuk. Hon äter bra igen också så nu hoppas vi hon tar igen den vikt hon förlorat under de två veckor som viruset härjade som mest…

Helgen gick snabbare än blixten. Madeleine och Daniel kom ut i fredags med mamma. Mamma skulle inte komma ut egentligen för hon hade massa annat att göra men hon kunde inte hålla sig borta. Så efter en fika och massa pussar på Cleo åkte hon vidare medan Madde och Daniel stannade på både middag, Idol-final (i år v ar det i alla fall rätt vinnare) och sov även kvar. På morgonen sov vi länge och sedan väckte vi sömntutorna i gästrummet med nybakta scones som Andreas bakat. Det var så mysigt att ha dem här och jag hoppas de kommer ofta ofta… I lördags var det lucia och Andreas skulle hålla ordning på ungdomar i folkets hus. Jets har tydligen ställt upp flera år i rad med spelare som hjälper till på Lions alkohol- och drogfria luciafest. Mycket bra jobbat tycker jag och är så stolt över min man som gör något helt osjälviskt en lördagkväll… Jag och Cleo fick besök av Sofie eftersom hennes Micke också jobbade på festen. Vi åt middag och bakade sedan lite julgodis. Det var tänkt att jag skulle baka och ha det klart inför julafton men det var så gott att jag tvivlar starkt på att det finns kvar något till julafton. Jag känner ju mig själv ganska bra så jag köpte ingredientser så jag kan baka en gång till, dagen innan julafton är nog att föredra så det finns något kvar den 24e…

Igår var Andreas själv hemma med Cleo medan jag åkte till sta´n för att träffa Madeleine och mamma på brucnh. Vi var på nya Clarion och brunchen fick klart godkänt. Efter det var det tänkt att det skulle bli gospel på Berns för de anställdas och deras familjer men något hände på vägen så gospeln blåstes av. Det blev glögg med mycket trevligt sällskap istället så jag klagar inte. Andreas och Cleo hade haft en jättemysig dag och inte saknat mig det minsta antar jag. Jag såg självklart bebisar överallt och längtade ihjäl mig efter min lilla gosa och min fina make. Jag fattar inte att vi levt ett helt liv innan hon kom, nu känner jag mig halv utan henne. Andreas är en underbar pappa så jag var egentligen inte orolig för att de inte skulle klara av att vara själva men det är änåd skönt när allt går så bra…

Idag har jag och Cleo varit i Sigtuna med Marie och lilla Levina. Det är så mysigt i den lilla byn och idag var det dessutom jättefint väder. Jag blir nästan tårögd när jag ser solen speglas i det klara vattnet… Jag vet inte om jag uppskattar de små sakerna mer nu sen Cleo föddes men varje dag somnar jag med en känsla av att vara så lyckligt lottad. Dagar som denna förstärker dessa känslor när solen skiner, Cleo är frisk och glad, jag är frisk och glad, Andreas är frisk och glad. Vi får vara tillsammans, mycket mer än så behöver jag inte för att vara lycklig…

Så nu har jag skrivit av mig lite och delat med mig av mina känslor så nu tänkte jag dela med mig av lite bilder också.

Cleo är väldigt facinerad av mat, speciellt när någon anna äter. Hon tittar, följer maträtten och tittar länge på munnen medan man tuggar. Hon smackar högt och det ser ut som hon gärna vill smaka. När hon dessutom får mysa med moster är hon mycket nöjd…

Mozartkulor i den fina skålen jag fick av mitt jobb som ”tack-för-den-här-tiden-gåva”.

Och rocky road á la Leila…

Cleo är inte bättre i sin förkylning så imorse ringde jag läkaren igen. Vi har givit henne näsdroppar nu i 10 dagar och får inte fortsätta längre så jag ville veta vad som är fel och vad vi kan göra nu. Efter en orolig natt där Cleo lyckats få lite sömn medan mamman mest varit vaken och vakat över henne ringde jag till läkarmottagningen och vi fick en tid direkt. Läkaren lyssnade på henne igen men hörde ”bara” slemmet i lungorna. Han höll med om att det inte var bra att hon var så dålig fortfarande, dessutom hade hon inte gått upp på en vecka (sen vi var där sist) vilket tyder på att hon är sjuk. Tur i oturen så fick hon en liten hostattack inne hos läkaren som av hostan att döma gissade att hon fått en lindrig form av RS-viruset och även falsk krupp. Eftersom de är virus båda två finns inte så mycket att göra mer än att lindra med koksalt i näsan i några dagar tills vi får börja med näsdroppar igen. Vi fick ventolin att ge om hostan blir för hemsk men det känns sådär att ge henne den. Dessutom sa läkaren att den kan ge hjärtklappning och oroskänsla men det är helt normalt tydligen. I min värld är dock inte dessa två tillstånd speciellt normala så medicinen får stå orörd tills det verkligen blir akut. Och apropå akut så sa läkaren att vi måste åka in direkt till akuten om hon får problem att andas. Känns inte alls oroväckande eller så…

Så nu ska vi kämpa med detta j*vla virus ett tag till och se vår älskade gosa lida. Fy och usch! Hon äter i alla fall, vi ska ge henne mat så fort hon är pigg men vi nöjer oss med att ge henne mat så ofta som det känns rimligt för hon är ju liksom ganska pigg jämt när hon inte sover. Idag provade vi en ny maträtt som mamsen gjort. Jag har börjat med en ny taktik där jag lagat olika ”basmatvaror” och fryst in i kuber så kan jag kombinera som jag. Eller ja, som Cleo vill men tills hon lär sig prata tänker jag bestämma vad hon vill. Idag blev det kyckling, pasta, broccoli och morot. Hon slukade hela portionen som faktiskt inte var så liten. Det är ju i alla fall positivt, att hon äter alltså…

 Något som också är positivt är att hon inte smittar så vi fick komma hem till Johanna och Nova på en fika. Det var som alltid supertrevligt om än lite kort idag. Jag är glad att jag lärt känna er kompisar:)

Igår var det dags för Cleos sex-månaders-kontroll. Men först hann vi med en promenad och fika med Marie och Levina. Det var som vanligt toppentrevligt, de är så goa båda två! Levina är söt som socker och glad typ jämt. Har nog aldrig träffat en så nöjd unge:) De skulle också på sex-månaders-koll så de gick ungefär en timme innan vi var tvugna att ge oss iväg. När de väl gått somnade Cleo och sov tills vi kom till BVC. Där vägdes hon först och mättes. Hon har ju varit dålig nu i en och en halv vecka vilket resulterat i att hon ätit sämre. Men hon följde sin kurva perfekt ändå även om hon bara ökat 300 gram ungefär. Hon är nu 61.5 cm och väger 6620 gram. Hon ligger två kurvor under medel på längden men bara en under på vikt så hon är en liten knubbis gosan. Sköterksan kollade också hur lång hon ”borde” vara med tanke på min och Andreas längd och då borde hon bara ligga en kurva under så hon blir nog ännu kortare än sin mor om det här fortsätter. Jag har alltid gillat att vara kort så jag är inte ett dugg ledsen över det:)

Inne hos läkaren skulle hon visa sina färdigheter, ta en röd kloss som hon gjorde med båda händerna och fick beröm av läkaren. Helt normalt för åldern men vi blir ju naturligtvis stolta som tuppar och tycker att hon är såååå duktig. Hon flyttade klossen mellan händerna och tappade den sedan på golvet. Hon följde då efter och tittade var klossen landade och gav ifrån sig ett litet skratt. Tydligen också bra sa läkaren. Hon vänder sig fortfarande bara åt ena hållet men är på väg runt från rygg till mage (från mage till rygg funkar bra). Hon vänder sig i sömnen från rygg till halvliggandes och vill gärna sova så. Läkaren sa att vissa barn vänder sig tidigt medan andra gör det senare och detta påverkas hon inte av senare i livet. Hon lugnade oss och sa att snart kommer hon öven vända sig från rygg till mage så det var inget att oroa sig för. Hon lyssnade sedan på lungor och hjärta, kollade när hon satte sig upp (med hjälp av läkarens fingrar) och sedan satt hon upp själv på skötbordet. Inget konstigt alls, inte ens huvudet som jag tycker har en liten kant där bak. Tydligen också det helt normalt så nu kanske jag ska sluta oroa mig för det!

Ute i väntrummet innan vi skulle in till läkaren var det en liten flicka som åkte rutschkana. Andreas satte sig med Cleo på golvet och frågade flickan om de fick titta på henne. Det fick de! Och som hon tittade Cleo, när flickan åkte ner skrattade hon och följde sedan flickan med blicken hela vägen upp för att sedan börja skratta när hon åkte ner igen. Hon gillar äldre barn har vi märkt och tycker det är mycket spännande att få titta på när det leker. Hon kommer passa bra på förskola vår lilla dam!

När vi kom hem från BVC var det dgas för mig att åka in till sta´n. Gamla jobbet bjöd på julbord, libanseiskt julbord som inte var av denna värld. Så mycket gott och jag åt som alltid så mycket magen rymde! Fördelen med efterrätter från dessa länder är att de är så himla söta så inte ens jag som är stans största sockerråtta kan äta för mycket. Några små smakbitar av tre olika kakor och en kopp kaffe räckte (jo det är sant, jag var nöjd efter det tro´t eller ej). När jag kom hem satt Andreas och Cleo och kramades i soffan. Det hade gått så bra att vara själva så nu kan jag även släppa den oron, jippie!

Idag har dagen börjat med ett besök på en förskola här i området, Orion heter den och är vårt förstaval. I alla fall som det ser ut nu, jag har inte varit och besökt alla förskolor än. Men den här förskolan kändes jättebra! De har ett lite annat samarbete avdelningarna emellan, något jag tycker är bra för att barnen ska få träffas ”över åldrarna” också. Tyvärr höga stolar vid lunchborden men det fanns ett bord där de satt och pysslade som hade små stolar så även de minsta kan bestämma själva när de vill pyssla. Det ärju ett svårt val det där med förskola så jag måste nog besäka de resternade tre också innan jag gör det slutgiltiga valet…

Oj, vilket långt inlägg och Cleo har inte vaknat än. Bäst att börja med lunchen till damen så den är klar när hon vaknar. Sen ska vi bege oss till Täby för att skriva kontrakt för nya jobbet. Wish me luck:)

Levina och Cleo försöker sig på att leka tillsammans.

Söta Levina busar med sin mamma!

Cleo blev trött av att leka så hon och Allan tog en tupplur tillsammans:)

De som bodde här innan hade lite annan smak än vi har (eller i alla fall tjejen i huset hävdar mannen som varit här och tittat efter det att vi flyttat in. Tydligen var det hon som bestämde och han ville bara göra henne lycklig sa han, så himla gulligt). Hur som haver så hade de svarta handtag, eller typ nästan svarta kanske mer åt järnsmides-hållet, på vita fina luckor. Vi gillar ju vitt och svart i vanliga fall men de här handtagen kändes lite för, hm letar efter rätt ord, ”gammeldags” för våra möbler. Jag vet att de som bodde här innan hade ett stort gediget furubord i köket så då var det säkert fint men inte nu. Men det var ju lätt ordnat med nya handtag billigt från Biltema. För oss känns det som ett nytt kök för endast 270 riksdler, mycket prisvärt. Nya bänkskivor står högt upp på ”vill-ha-listan” och även nytt kakel men det dröjer nog om jag känner familjen Fjäll rätt. Jag ändrar mig varje dag angående mitt drömkök så innan jag verkligen bestämt mig hur jag vill renovera har det förhoppningsvis gått så lång tid att pengarna finns på kontot för att göra en redig brakrenovering. Tills dess är jag överlycklig över våra nya handtag:)

Gamla handtagen ovanför kyl och frys (notera Cleos förvånade min när jag inte fotar henne för en gångs skull…)

Nya handtagen ovanför kyl och frys (här kan ni istället notera att jag tittat på energiakuten, eller vad det heter, och hänger numer en tvätt då pch då istället för att torktumla…)

Gamla handtagen…

…och nya handtagen.

Före…

…och efter! (En sista notering, de vita stjärnorna i fönstret som man kan ana på kortet. Me love, fått av min kära mamma, TACK!)

Den här helgen har rusat iväg och inte en sekund knappt har funnits över till att sätta sig ner vid datorn. Det som är mest märkligt är att nu när jag ska få ner det på pränt så har jag nästan glömt vad som tagit upp min tid. Men jag ska försöka berätta för er…

Cleo mår i dagsläget bättre men inte bra. Hon äter, sover och är hur glad som helst men näsan verkar inte vilja bli kvitt allt snor. Hon hostar lite på natten men när vi gav henne hostmedicin blev hon så orolig och sov konstigt så vi hoppar över att ge henne den. Jag har alltid varit emot tabletter i alla former och tar knappt alvedon själv så varför ska jag proppa den lilla oskyldiga kroppen full med skräp. Nej, hon verkar inte lida nämnvärt av hostan och läkaren sa att man skyndar ju inte på något ändå, kroppen läker av sig själv så då får det vara. Det kunde ha blivit ett eget inlägg av detta med namnet uppdatering sjukling 5 men jag vägrar, måtte hon bli frisk snart mitt lilla hjärta…

Oj, nu blev det en paus men nu är jag tillbaka och eftersom jag är superlat, klockan är mycket och minnet sviker mig tänker jag bara sammanfatta helgen som varit med ett enda ord: Kanon! Några detaljer orkar jag inte skriva just nu men en liten lista på vad vi hunnit med kan jag försöka åstadkomma:

1: Haft min underbara mamma på besök som skämt bort Cleo med presenter (hon har ju fyllt ett helt halvår ju) och med pussar såklart…

2: Fick sova länge på lördagsmorgonen och vaknade av att min fina man och dotter kom upp till sovrummet, pussade mig på pannan och sa att det var dags att vakna för sconesen (hur säger man scones i plural egentligen) var klara. Klockan var då närmre 10, LYX!

3: Var på lunch i Norrtälje hos min farmor och hennes Kjell. Min farmor är så häftig, hon tog Cleo och bar iväg med henne så de två kunde ha lite kvalitetstid tillsammans. Rätt var det är så hör vi Cleo kikna av skratt innefrån sovrummet, de lekte och hade det så skoj. Jag är så glad att hon får uppleva Cleo:)

4: Hunnit med en sväng till gymmet medan Andreas var hemma och kramades med Cleo. Jag var jätteduktig och tog i så jag nästan blev yr, åh va det är härligt att träna.

5: Andreas har bakat bröd. Han provade ett nytt recept som blev himla gott. Jag och Cleo tittade på och lekte lite under tiden.

6: Middag hos mamsen som har fyllt år. Vi fick paella som var supergod. Madeleine och Daniel var där också, mycket trevligt.

7: Vi tror att Cleo går igenom en ny fas (läste om en som skulle härja kring 26 veckor) för i söndags grät hon mer än på länge. Säkert i en kvar vilket är en evighet när det gäller vår lilla madame. Känns hopplöst att inte kunna fråga vad som är fel men med lite kramar brukar det bli bättre efter ett tag.

Jag har glömt hälften men en liten inblick fick ni i helgen som varit i alla fall. Idag har vi varit i Uppsala och handlat de sista julklapparna så nu är det klart. Vi passade på att träffa Camilla som nyss flyttat hem från Usa. Vi jobbade ihop en gång i tiden på Din sko i Uppsala så vi gick förbi där och hälsade på alla gamla rävar. Lunch åt vi också, fetaosttoast med sallad på Waynes. Cleo fick kykling, ris och morot som jag lagat. Det var så kul att träffa Camilla igen och det är så kul att jag kan träffa mina Uppsala-kompisar lite oftare nu när vi bor i Määääärsta.

Ikväll har vi fixat de nya handtagen på skåpen i köket och provat den nya hemgjorda gröten till Cleo. Sådär, löd betyget men jag hoppas den uppskattas snart, kanske var hon bara trött. Vill ju så gärna slippa ge henne industrigröt men men, skam den som ger sig, här ska trugas innan vi ger upp.

Nu är jag trött så jag ska nog försöka mig på att sova. Mina två kärlekar ligger här bredvid och snarkar ikapp så uppgiften kan bli svårare än man tror… Imorgon blir det förhoppningsvis en promenad med Marie och Levina innan vi ska till läkaren på sex-månaders-kontroll med lillgosan. Andreas ska med också vilket är skönt om jag ska bli kritiserad för att gullungen har platt huvud…

God natt!

Cleo är ute och går med sin gammelfarmor:)

Vi har tagit ner Cleos gåstol och hon älskar den. Hon sitter och viftar med fötterna som kanppt ner till backen och leker med alla roliga prylar men går det gör hon inte. Snart så kanske hon når ner då fyller stolen sin verkliga funktion men så länge är den bara jätteskoj!

Åh vad jag hoppas att detta blir det sista inlägget med ovanstående titel. Nu har vi i alla fall varit hos farbror barnläkaren (han var faktiskt en farbror, en mycket trevlig sådan) som har klämt, känt och lyssnat på lillgosan. Han hörde att hon har slem i lungorna men inget annat lät konstigt. Öronen bad jag honom kolla eftersom det vore en mardröm om min stackars dotter ska få gå igenom det som jag fick gå igenom som öronbarn. Jag minns att jag vid ett tillfälle sa att jag heller kräks och har magsjuka än alla dessa öroninflammationer och ni som känner vet också att jag lider av kräkfobi så det var verkligen jobbigt med öronen. Men inget rött i Cleos små öron. Passade samtidigt på att fråga om det är ärftligt och om det tvistar tydligen de lärde än om. I vissa fall kan man se att det gått över från generation till generation och långt genom släkter medan de i andra fall inte alls dras med vidare vid barnafödande. Hoppas att vi är en så´n generation:)

De tog ett stick i fingret också för att verkligen vara säkra på att det inte är bakteriellt och medan de stack satt Cleo och log mot sköterskan. Jag börjar misstänka att min älskade unge har ganska hög smärttröskel:) Det visade ingenting utan sänkan låg på 8 och under 10 är tydligen väldigt bra medan det finns som en gråzon ända upp till 50 sa läkaren. Det vi kan göra nu är vänta, hon har fått hostmedicin mot hostan som bara visar sig på kvällen och som han, precis som du Johanna skrev, tyckte lät som falsk krupp. Men det är tydligen ”bara” en benämning på en viss sorts hosta och heshet så det var ändå ingen fara. Men som sagt, om några dagar max en vecka har han lovat (doktorns ord med glimten i ögat) att hon ska vara bra igen.

Over and out för nu måste jag förbereda lite gott tills min mamma kommer hit! Hörs snart igen:)

Idag blir vår lilla älskling hela sex månader. Herregud vad tiden rusar fram, kan jag inte bara få pausa ett litet tag så att Cleo får vara min lilla bebis länge länge till. För sex månader sen den här tiden på dygnet var Cleo knappt en timme gammal och inte hade vi då kunnat anat hur hon skulle dundra in och förändra våra liv för alltid… Grattis trollunge, vi älskar dig mer än ord någonsin kan beskriva!

Vår glada flicka på sexmånadersdagen, här med kompisen Allan

 Cleo fick en t-shirt av pappa och Cecilias grannar i Eindhoven. De är från Oregon, grannarna alltså, och det var också T-shirten.