Idag säger vi GRATTIS till Cleos fina faster, Andreas älskade syster och min goa svägerska på 28-årsdagen. Hoppas du får en fin dag:)
Ta hand om dig och Cleos lilla kusin i magen.
Kramar från den södra delen av familjen Fjäll
Cleo sov hela natten inatt igen. Somnade klockan 20:45 och vaknade klockan 8:00. Helt okej tyckte mamman. Däremot har min man sovit lite oroligt inatt. Helt plötsligt väcks jag av att han hänger över mig och förösker stoppa in en kudde under madrassen (som vi gär när Cleo sover i vår säng för att hon inte ska rulla ur). Jag vaknar såklart och undrar vad i hela friden han håller på med. Med en ganska trött röst svarar han att jag ligger så nära kanten att jag håller på att ramla ut. ”Jag måste stoppa in kudden” säger han medan han bökar in en stor vit kudde under min sida av madreassen. Jag verkar tycka att det är det mest naturliga i världen och somnar om. Det är andra natten i rad han får för sig att jag håller på att trilla ur. Natten till igår väckte han mig dock bara genom att skaka mig ganska ordentligt men jag minns det inte…
Hur som haver gick jag och Cleo upp till Delfinens öppna förskola. Vi var där innan halv tio och det var bara ett barn med tillhörande mamma där då. Sen ramlade det in barn så tillslut var vi rätt många där. Cleo trivdes som alltid och träffade en ny kompis. En flicka som heter Liv och är ungefär en månad äldre än Cleo. Hon är också en liten tjej så det var extra kul att se en som är i Cleos storlek. Vi sjöng, åt lunch, fikade och lekte massor. Helt plötsligt hade klockan passerat 12 och jag insåg att min dotter borde vara trött. Då hade hon varit vaken sen åtta men förmodligen glömt bort att hon är trött och borde bli gnällig för allt skoj hon hade på Delfinen. Väl i bilen somnade hon innnan vi lämnat Valsta:)
Vi åkte vidare till Uppsala där jag hade ett möte inbokat med min examinator från förr. Den där läskiga damen som aldrig ler. Idag log hon, massor när Cleo log tillbaka mot henne dessutom, men hon log även mot mig, skakade min hand och sa Grattis till examen! Äntligen har den tunga stenen i mitt bröst lättat och trillat bort för nu kan jag skicka efter mitt examensbevis. Det känns så ofantligt skönt att jag kan inte beskriva det med ord! Att ha det där sista ligga efte en och göra sig påmind i drömmarna ibland har inte varit roligt men att få ändan ur och faktiskt fixa till det där sista har tagit emot. När jag väl gav mig f*n på att jag skulle lyckas så gick det förvåansvärt bra! Så nu kan snart TVÅ examensbevis (mitt och Andreas) pryda väggen i vårt blivande arbetsrum: Grattis till Mig:)
Vi som hade tänkt måla om Lära-Gå-Vagnen i svart och orange (Jets färger såklart) men det verkar inte som om vi hinner det. Vem hade väl kunnat ana att den skulle komma till användning så här snart?!?! Det är inga stadiga steg hon tar och ganska ofta välter vagnen så hon sätter sig på rumpan men framåt går det. På mattan gick det bättre för på golvet rullade vagnen så bra att hon inte hann med, då fick mamman hjälpa till och bromsa. Men är hon inte duktig mitt lilla hjärta:)
Jag har ju glömt att berätta om den nya traditionen min mamma har startat. Vi ska varje år från och med nu ha julgransplundring! Hemma hos mamma var det i söndags dags för premiärplundringen. Min lilla mormor var med och hennes alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Mina kusiner, jag har tre stycken på mammas sida, var där allihop med sina barn. Tre av fem kusiner fick barn under 2008. Lilla Elsa-Lo var först som föddes i januari, sen kom älsklingsCleo den 4e juni och sist kom Elian och jämnade ut könsfördelningen lite. Han föddes den 25 september. Utöver de tre nollåttorna finns Emil som är stor, typ 13 tror jag, och Alvin som är fyra. De är min äldsta kusin Patriks barn. Elsa-Lo har en storebror som blir sju i maj, Elias heter han och var självklart också med. Min moster och morbror (eller ja, min mosters man men han har alltid morbror för att det är lättare att säga) var också där. Ni kan ju tänka er vilket liv det var och det var så underbart. Madeleine och Daniel var med också och underhöll Cleo på bästa sätt, genom att låna ut sina händer så att Cleo kunde gå! Det var en dag fylld med skratt, god mat, fika med tillhörande kaffe, dans och sång kring granen och fiskdamm för de små! En oerhört uppskattad tradition som nu skapats, Tack min älskade mamma!
För andra natten i rad har Cleo sovit utan att amma. Inatt sov hon HELA natten mellan 20:00 till 8:30. Vaknade tre gånger för att be om nappen men somnade om direkt. Kan ni tro att jag var förvånad när vi vaknar båda två, i varsin säng, klockan halv nio?!?! Hon var på ett strålande humrö när hon vaknade och åt en portion gröt med god aptit. Nästa vecka blir hon åtta månader och jag tror att måste inse att hon inte kommer att amma något mer. Visst ska jag vara jätteglad och nöjd med att ha kunnat amma i nästan åtta månader men den största känslan i mitt hjärta just nu är sorg. Jag vill, med riskt för att låta som kvinnorna som ammar sina tonåringar typ, aldrig sluta amma. Men jag vet, det är ett måste och min lilla gosa håller på att bli stor. Jag kommer säkert vara jätteglad sen när jag uppskattar alla fördelar som kommer i och med amningsstoppet men just nu tänker jag sörja lite… Så det så!
Måndag är nästan slut och även den här måndagen har varit bra. Cleos förkylning är mycket bättre (*peppar peppar ta i trä*). Inatt sov hon från 21 till 01.20. Trodde hon skulle vakna ordentligt och vilja ha mat men icke. Nappen hade smitit och så fort hon fått den somnade hon om. Vaknade klockan 5.30 men ville inte ha välling då heller. Vi gick upp och lekte lite i allrummet eftersom Cleo inte alls ville ligga i sängen. Jason hjälpte till att göra Cleo glad igen och efter en stund somnade vi om båda två och sov till 8.30! Kan INTE klaga på den här natten. Får se hur det går inatt…
Vi började morgonen med gröt båda två. Efter det lekte vi och gick, gick och åter gick. Cleo lyser upp när jag sätter mig bredvid henne, inte för att hon är glad och se mig utan för att hon vet att hon kan lura ut mig på en promenad runt köket. Hon har blivit så duktig på att gå (med mina händer som stöd förstås) så jag fattar inte att hon för bara några veckor sedan knappt kunde stå. När vi lekt ett tag var det dags för en liten tupplur, som blev en lång tupplur. Jag har börjat att lägga Cleo i vår säng och lägger mig bredvid henne. Precis som kvällen får hon somna i vår säng och sen lyfter vi över henne i sin egen säng. Det funkar jättebra och så även nu på dagen fast hon då får sova kvar i vår säng. SÅ bra att hon sov i två timmar idag… När hon vaknade åt vi lunch båda två och sen gick vi till Sälens öppna förskola. Det var fullt med barn och Cleo trivdes som fisken i vattnen. Sångsamlingen var poppis idag, hon vill gärna stå eller ligga i mitten och skjuta sig runt. Hon vägrar krypa mitt lilla hjärta men ligga på magen och backa runt i rummet är toppen. Vet inte om hon någonsin kommer att krypa eftersom inte gör det än, hon kanske går direkt istället precis som sin mamma…
När vi varit på förskolan i några timmar klädde vi på oss och gick hem. Jag hoppas på att Cleo skulle somna och innan vi hann ut från gården vid de bananformade husen där förskolan huserar hade hon somnat. Snacka om trött! Jag tycker att det är så roligt att se hur hon är bland andra barn, att jag dessutom får fika och snacka med mammor/pappor gör ju inte saken värre…
Nu ligger hon och sover igen efter en god middag och lite välling. Jag sitter och bloggar medan min älskade make är på träning. Slötittar lite på ”Bonde-söker-fru-bröllopet”. Jag älskar att titta på bröllop, vad det än är… Blir så där löjligt nostalgisk och minns vårt bröllop med sån värme i hjärtat. Så nu måste jag sluta så jag får se hur det går:)
Dagens bildserie, en kladdig liten matglad tjej. Det tar tid att äta ibland för Cleo ska absolut äta själv och gärna med sked vilket tar tiiiid… Här har hon dock givit upp skeden och försöker äta direkt ur skålen:)
Igår kom familjen Ervid hit på middag. Andreas lagade sin starka indonesiska kyckling med ris och jag gjorde en blåbärspaj till kaffet. Vi drack gott vin och barnen lekte för fullt. Min guddotter Nea är ett år ganska precis (den 3e januari) och världens goaste. Hon började gå tidigt så nu är hon stadigare än stadigast och så jäkla vild. Så där mysigt vild för hon är glad nästan jämt. Inte när hon inte får som hon vill dock då sätter hon sig på rumpan och gallskriker. Eller när hon busar så tittar på en och ”hytter” med fingret medan hon säger ”nejnejnejnejnejnejnejnej”. Fast hon fortsätter ju göra det hon inte får göra förstås! Åh va jag tycker om henne! Tror ni mitt hjärta smälte när hon går fram till Cleo och ger henne en bamsekram eller? Att hon sedan reste sig upp och gav Cleo en örfil (ja på bebissätt ni vet) medan hon gapskrattar var inte lika gulligt. Jessica skällde på Nea men hon var framme lika fort igen och skakade Cleo och ville gärna riva lite innan hon böjde sig igen för att ge henne en bamsekram och en blöt puss på kinden. Jag som tycker att barn måste härdas för vi kommer ju inte alltid finnas där skrattade lite inombords när min dotter tittar lite förvånat på Nea men fortsätter sedan lek. Min lilla tuffing! Liam var också med, Neas storebror som är 3 & 1/2 år. Han har blivit så stor och pratar som en hel karl. När jag skulle hjälpa honom på toaletten talade han stolt om att ”Jessica, killar står och kissar men tjejer sitter”. Va hände, alldeles nyss var han ju nyfödd och var vår allas lilla maskot (eftersom Jessica var själv när han föddes så var han med oss precis överallt…). Tänk vilken tur att vi har så fina vänner med de mest underbara barn:)
Andreas, Cleo och Nea
Jessica, Cleo och Nea
Rickard har fått låna Liams ”Gameboy” (hette det på min tid i alla fall…) och barnen tittar nyfiket på.
Igår när vi höll på att laga middag satt Cleo på golvet och lekte. Hon har ju numer lärt sig att från sittande ta sig till stående på knä och till liggande. När jag tittar ner så har hon lagt sig på mage. Jag tittar bort kanske en sekund sen när jag tittar ner så är hon borta. Då har lillgosan skjutit sig bak (hon kryper inte utan skjuter sig runt överallt) och har tagit sig över halva köksgolvet och sitter upp!!! SJÄLV! Vi fattade ingenting men varken jag eller Andreas hade satt henne upp. Imorse gjorde hon samma vända. Hon sitter och leker och lägger sig plötsligt på mage Från magläge tar hon sedan spjärn med fötterna mot mitt ben och sätter sig. Lilla hjärtat va stor hon har blivit!
Lilla hjärtat har nog ändrat sina rutiner litegrann kan jag börja ana… Vakna tidigt kallas det! När Cleo var pytteliten bebis var ju jag lite orolig för att hon sov så lite. Hon sov på nätterna så jag klagar (eller klagade) inte men jag var orolig för att hon hade svårt att komma till ro och kanske var stressad eftersom hon sällan sov mer än max 20 minuter åt gången. Andra bebisar sov ju massor på dagarna (alla säger ju att bebisar bara äter, sover och skiter. Cleo åt och sket men inte sov hon mycket inte). Bvc lugnade mig med att om hon sover på nätterna så får hon i alla fall sin sömn men kanske är hon ett barn som inte behöver lika mycket sömn som ”medel-bebisen” (jag hatar att det alltid finns nå´n slags norm när man pratar om barn men ni vet jag menar…). Ju äldre hon blev desto mindre sov hon på dagarna men desto längre på nätterna. Jag är ju bortskämd med att få sova till typ 9-10 på dagarna. Men nu är den tiden förbi känns det som. Jag läste att ett barn runt året sover ca 11-13 timmar per dygn och även om Cleo nu inte är ett år ännu så verkar det stämma in på henne. Igår sov en haltvimme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen för att sedan vara ett energiknippe till klockan 19:15 cirka då hon somnade. Sov till 4 imorse, ammade och somnade om till 5:30. Då gick jag ner och gjorde välling i hopp om att kunna säva om barnet. Cleo hade helt andra planer, tackade för vällingen som hon slurpade i sig på nolltid och deklarerade sedan klart och tydligt att nu ska vi UPP!!! Klockan var då 6:15, alltså kvart över sex på morgonen. Jag är en lydig mamma så jag knallade ner med barnet som for runt i sin gåstol under vilkda glädjetjut tills pappan också ramlade ner för trappen strax efter sju. Då hade jag, för en gångs skull, bakat scones och kaffet var precis klart. Så där satt vi, strax efter 7 en lördagmorgon, och åt mysfrukost. Inte ett ljus var tänt i de andra husen och det var så där lite mörkt. Hur mysigt kan man få det? Jag är beredd att gå upp så tidigt varje lördag om det ska vara så där mycisgt5. Cleo satt med och åt (läs lekte med) gröt. Dock industrigröt eftersom vi fått det i reklam men det gillade hon inte det minsta. Leka med den var ju dock kul! Nu har hon somnat för en förmiddagslur och hon verkar sova lite längre än en haltvimme idag i alla fall.
Klockan är inte ens 10 och jag har hunnit tvätta 3 maskiner och plocka ur diskmaskinen. Jag har också hunnit duscha, betala räkningar, blogga och plocka undan lite både här nere och i badrummet uppe. Nu tänkte jag nog ta i tu med ett av köksskåpen, det så kallade proppskåpet. Nope, vi har inga proppar där men vi proppar in allt som inte passar in i något annat skåp. Detta odefinierade får också samsas med Cleos tallrikar, flaskor och muggar så det är trångt minst sagt…
Tiiiiiidig frukost…
Lycka är att få äte gröt alldeles själv…
…fast tallriken är godare:)
Igår somnade ju Cleo kl. 18:30 vilket är lite tidigt i mina ögon. Jag vet ju nämligen att det beryder tidig morgon och mamman är sådär förtjust i tidiga mornar… Kl. 5:30 vaknar yrvädret efter att ha sovit 11 timmar i sträck (eller ja, i ett mammaliv är ”i sträck” oavbrutet med modifikation. 3-4 gånger vaknade hon eftersom nappen rymt men ändå länge tycker jag…). Hon var på ett strålande humör och trots att jag inte alls tyckte halv sex på morgonen kändes som en rimlig ”gå-upp-tid” så gick det förvånansvärt lätt att masa sig upp. Ett leende busfrö som snackar högljutt i sängen får nog i och för sig upp vilken sjusovare som helst, med ett glatt skutt dessutom. Vi gick ner och lekte lite på hennes filt. Först tog hon en svängom i gåstolen men det blev lite väl högljutt av glädjetjut blandat med enformig musik från gåstolens ”styrgrej” (vet i 17 va det heter). Pappan låg ju och sov så jag tänkte vara lite snäll mot honom. Det hade jag inte behövt för sekunden senare smyger någon ner i trappen, innan klockan ringt, och det är just nämnda pappan. Han tyckte det var så mysigt att vi var uppe för en puss innan han skulle vidare till jobbet så han gick upp han också.
När Cleo och jag båda ätit vår gröt började gosan klia sig i ögonen. Klockan var nu åtta och vi gick upp till sovrummet igen. Där somnade vi båda två utan att ens behöva anstränga oss och sov i TRE TIMMAR!!! Det är första gången sedan Cleo kom till världen som jag har sovit när hon har sovit. Jag har ju adlrig behövt det eftersom hon alltid sovit så bra på nätterna men idag var det skönt. Jag fick inte ens ångest över att klockan var elva när vi gick upp, vi hade ändå inga planer för dagen mer än att njuta av livet.
Nu har vi varit i Valsta och handlat inför morgondagens middag, Ervids kommer på middag med båda sina yrväder. Det brukar var vilt, högljutt, livat, stökigt och alldeles underbart när de är här. Min guddotter Nea och hennes storebror Liam är världens goaste ju…
En liten bonusbild från häromdagen när jag inte hann blogga…