Mitt liv som förortsmamma…

Joahnna har utmanat mig. Man ska skriva fem läskiga saker att äta och skicka den till fem andra bloggare för att se om de vågar äta den. De här var vad Johanna skrev

1. Inälvsmat (lever, njure, tarmarna man gör korv av) – Äter lever men resten har jag nog aldrig provat…
2. Créme brulée (eller hur det stavas) – Gillar jag skarpt, gärna med bränt socker ovanpå.
3. Leverpastej (tycker inte det räknas in som inälvsmat, det är ju allt möjligt annat skit i också) – Dubbelmums, på tunnbröd med saltgurka på är det som bäst…
4. Pölsa - MUMS, äter vi ibland här hemma! Andreas har potatis till men jag nöjer mig med rödbetor.
5. Fettdaller på kött - Hm, vet inte vad du menar riktigt men menar du typ gelé på sylta så petar jag bort det. Fett på kött äter jag dock, det är ju marmoreingen av fettet som gör det saftigt;)

Jag tycker att hon är lite taskig som skickar den utmaningen till mig;) Jag som äter allt och lite till för jag har verkligen svårt att komma läskiga saker att äta.

1: Jello (den där amerikanska sörjan)

2: Rå lök, ALLT smakar ju lök sen, blä!

3: Paltbröd med den där läskiga vita såsen.

Kommer inte på nr 4 och nr 5 tyvärr. Som sagt, jag är INTE kinkig med maten…

Jag utmanar Anna, Nina och Hanna. Läser inte så många bloggar så det får räcka med tre, men så skrev jag bara tre läskiga matsaker också… Jag är inte rolig att utmana:)

Cleo sov ganska länge efter frukosten så vi blev lite sena iväg till dagens bebisdejt. Men väl på plats, efter många svordomar över stockholms risiga utbud av parkeringar, hade vi en supertrevlig lunchdejt på Berns. Vi blev totalt fem mammor med bebisar eftersom en bebis blivit sjuk, en mamma totalt glömt och en mammas stora tjej fick inte barnvakt. Men Jessica med Jade, Nettan med Hampus, Ellinor med Smilla och Johanna med Elias gjorde oss sällskap över stan´s bästa sushi och massa god dessert på det. Cleo var på strålande humör hela lunchen och verkade tycka att livet var toppen igen efter sin lilla svacka igår. Vi hann snacka massa om barn, familj, bröllop, resor och massa annat som jag glömt nu såklart…

På vägen hem hämtade vi Andreas på jobbet och åkte hem för middag och lite gos. Cleo har övat på att krypa och har nu utvecklat en egen variant av krypning. Hon ställer sig i krypställning och skjuter sig fram med ena foten liksom utåt. Det hon dock har lärt sig att sätta sig upp helt själv, förut kunde hon bara om hon hade något att ta spjärn emot. Vid ett tillfälle ställde hon sig upp i ”björn-gångs-ställning” med båda fötterna i marken och händerna likaså. Lilla älskling, hon tänker verkligen inte krypa. Andreas höll henne ett tag stående också och när han släppte stog hon kvar. Så nu ger vi upp att öva krypning och försöker ignoera bvc-tantens ord som ringer i mitt huvud…

Nu har lilla hjärtat somnat och vi håller våra tummar stenhårt för att hon ska sova hela natten. Vad som var fel igår med både feber och sovvägran vet vi inte men hon är bra nu verkar det som. Hoppas det förblir så…

Cleo fick massa fina kläder av sin goa farmor, bland annat en prinsessklänning med tillhörande hårband:)

Så här ”kryper” hon, hasande med ena foten i marken. Fast mest vill hon sitta nu när hon kan sätta sig själv:)

Ställa sig upp mot trötta pappa är en annan höjdare…

Ingen feber nu på morgonen, vad kan det vara? Cleo har alltid sovit exemplariskt men nu inatt för typ första gången har hon sovit som en kratta. Hon somnade ju som vanligt vid sju sen när vi gick och lade oss vid halv elva vaknade lillgosan och var jätteglad. Och varm! Hon pratade och ville inte alls sova. När det passerat två timmar och hon fortfarande var pigg gick vi ner och tog tempen som visade 38.6. Eftersom det är så svårt att veta om ett barn som inte har lärt sig prata har onte/mår dåligt/lider gav jag henne en panodilsupp. Direkt efter fick jag dåligt samvete för att jag stoppar i henne medicin, hon har ju bara feber. Inte hjälpte det heller för hon ville inte sova utan bara vara vaken och leka. Det passar sig inte riktigt miss i nassen tycker mamman. När jag kämpat i drygt tre timmar (vaggat i bärsele, burit utan bärsele, lagt mig med henne i soffan däruppe och i soffan därnere, satt upp i sofforna och vaggat, givit henne välling som hon slukat, sjungit alla sånger i registret, svalkat, lagt på en filt osv osv) gick Andreas upp och tog över. Efter ett litet tag kommer han tillbaka med en sovande dotter. Great, känner mig inte alls värdelös, ha ha:)

Hon sov till halv nio och nu har hon ätit gröt och sitter och leker med sina leksaker medan jag tar en kopp kaffe och kollar på nyheterna. Vet inte alls vad det kan vara som gjorde att hon fick feber. Jag brukar ju skylla på att hon går igenom en fas men feberfasen? Nja… Det är ju i och för sig inte så ovanligt med feber på små bebbar så jag kanske ska sluta klura och hålla tummen för att febern håller sig borta…

BVC-besöket gick helt okej. Hon väger nu 7800 gram till sina ynka 65 cm. Den vanliga bvc-sköterskan hade semester så det var en vikarie där och låt mig bara säga såhär: jag saknar den gamla… Börjar bli lite trött på att få höra att Cleo inte kryper, jag VET att hon borde göra det men nu gör hon inte det. Jag vet också att jag ska uppmuntra henne att krypa men hur uppmuntrar jag någon som uppenbarligen inte vill? Hon vill gå och det får hon göra (där uppmuntrar vi som bara den), hon reser sig upp mot saker och hon kan sätta sig själv upp om hon får något att ta ”spjärn” emot och hon är fullt rörlig när hon sitter (vilket hon gör stabilt). Jag ger blanka f*n i att hon inte kryper trots att hon är jättesen och ”borde” göra det så varför gör inte bvc-tanter det? Cleo står till och med helt själv ibland och går jättebra med sin gåvagn så jag är inte ett dugg orolig. Jag kröp inte och inte heller min pappa, vi gick direkt, och vi har levt ett ganska smärtfritt liv ändå tro´t eller ej… Nu låter jag elak, hon sa massa snälla saker också förstås:)

Vi promenerade vidare till Sälens öppna förskola efter bvc. Vi var först på plats och Cleo sov säkert i hela tjugo minuter på vägen dit. Väl där hade hon ganska skoj men blev lite gnällig mot slutet. Dessutom var hon inte så sugen på frukt även om hon åt en halv banan och en hel burk frukt. Jag vet, det är jättebra men när Cleo äter i vanliga fall smackar hon högt och gapar stort. Nu såg hon mest äcklad ut och gnällde till då och då. En gnällig Cleo är en ovanlig Cleo och när hon dessutom gnuggar sig i ögonen av trötthet och somnar flera gånger på eftermiddagen anade jag ugglor i mossen. När vi kommer hem kräks hon en redig spya och mycket riktigt har lillgosan också feber. Inte mycket men 38.5, än så länge… Hon har sedan suttit alldeles rödmosig i ansiktet och bara myst i mitt knä. Ni som känner mitt energiknippe till dotter vet att detta INTE händer ofta. Hon åt 2 dl mat till middag och drack sen nästan en hel stor flaska välling så hon är absolut inte jättedålig men jag, som oroar mig något helt fruktansvärt, anar att detta är lugnet före stormen. Måtte hon bara bli frisk till på fredag när vi ska till Holland…

Nu ligger hon i vår säng och sover med varm panna. Blir hon sämre under natten har jag baby-panodil att ge men jag vill ju gärna inte ge det så jag avvaktar. Ska googla runt lite och försöka bli klok på vad det kan vara. Träffade en mamma i centrum vars dotter precis haft tre-dagars-feber, hur vet man det???

Min söta fd. kollega Ruby (även kallad UUUUUbi som jobbade som resurs åt en flicka med autism på min avdelning och gjorde ett strålande jobb) fick den 11e februari en son som ska heta Milo. Stor grattiskram till fina Ruby och hennes Andreas (och vovven Sigge såklart) till deras juvel. Det största som kan hända en människa har nu skett ännu en gång och jag förundras varje gång över livets små mirakel.

Cleogosan har somnat för dagens första powernap och jag passar på att ta en kopp kaffe och blogga om helgen. I fredags kom min svärmor med tåg till Uppsala. Där väntade hela familjen Fjäll och tillsammans begav vi oss till babysim. Det gick betydligt bättre idag när vår ordinarie instruktör var tillbaka (den vi hade sista stressade som bara den medan vår är lugn och mycket pedagogisk). Dyken gick mycket bättre och bebbarna fick dyka från poolkanten. Cleo var helt sjukt trött men kämade tappert på medan hon gnuggade ögonen…

Lördagen bjöd på helt fantastiskt väder. En tripp till vackra Sigtuna var given och där njöt vi av sol, klarblå himmel samtidigt som vi fick titta på massa människor som åkte skridskor på sjön. Lunch och fika på favvostället Valvet avslutade besöket. Vi handlade mat på vägen hem och gjode tacos på kvällen och lyxade på lite vin till det.

Söndagen var inte alls lika rolig vädermässigt men vi gav oss ut på en liten promenad i Steninge för att visa Cleos farmor vilka förskolor vi har i åtanke för Cleos räkning. Efter lunch och fika skjutsade Andreas sin mamma till Uppsala vid tre för att hon skulle åka tillbaka till Sundsvall. Jag har nog tur som tycker så mycket om min svärmor, det är inte alla som gör. Helgen var toppen och vi hoppas att farmor komemr tillbaka snart:)

Idag blir det först en tur till BVC för att väga och mäta och sen kanske en tur till Sälens öppna förskola. Men först ska jag dricka upp mitt kaffe och lyssna till min vackra dotters ljuva andetag. Sovande bebisar är nästan lika gosigt som vakna bebisar;)

Cleo har så´n himla tur. Inte nog med att hon har världens finaste mormor, morfar, farmor och dessutom bonusmormor och bonusmormor så har hon lyckan att ha underbara gammelmor- och farföräldrar. Min älskade mormor och farmor är båda två 81 år och tycker ju så mycket så mycket om Cleo. Farmors särbo Kjell agerar dessutom gammelfarfar (trots att han bara är 63 år) och har funnits i våra liv i 20 år, han tycker lika mycket om Cleo han. Att få så mycket kärlek från nära och kära är en otrolig gåva vi har turen att kunna ge Cleo. Lilla fina älskling…

Igår var vi hos gammelfarmor på Söder och åt lunch, fikade och lekte.

För någon vecka sedan var vi hos gammelmormor i Hässelby och åt lunch, fikade och lekte.

Idag kommer Cleos goa farmor och hälsar på över helgen. Alla hjärtans dag imorgon ska nog firas i Sigtuna om vädret är okej. Lite god mat och kanske någon film ska också försöka hinnas med. Att sitta vid datorn är något jag förmodligen inte kommer att hinna

Jag ska börja med att säga att jag beundrar alla som jobbar som målare. FY F*N va trist det är att måla (speciellt tak…)!!! Men nu är de gjort i ett rum i alla fall och jag har nu gjort mitt tycker jag. Hoppas Andreas är av samma åsikt bara;)

När jag började fixa arbetsrummet skulle det ju bli ett arbetsrum i ny fräsch tappning. Men under arbetets gång kom vi på att det skulle passa mycket bättre som Cleos rum. Några av anledningarna till att det är så är 1: det är mindre än hennes ursprungliga rum vilket gör det lättare att göra ombonat och mysigt 2: hon kan ha både allrummet på övervåningen OCH arbetsrummet OCH hela undervåningen som lekrum vilket gör att ett litet rum inte är några problem (och det är alltså inte jättelitet…) 3: rummet ligger närmre vårt sovrum (jag vet, det är marginellt men än dock närmre) 4: det kommer ta evigheter att få Cleos ursprungliga rum i ordning eftersom det är så mycket som ska göras. Så mitt i allt slit ändrades det från arbetsrum till Cleos rum. Jag är mycket nöjd med resultatet och jag är också mycket nöjd med att jag inte en enda gång bad min kära man om hjälp. Han har fått mycket kvalitetstid med sin dotter och jag tror även han är nöjd med den uppdelningen:)

 Så här blev det:

FÖRE

EFTER:

Nu ska det bara upp en tavla, lite foton, tavellister och annat smått och gott…

Cleo sitter och leker medan jag äter en av Andreas goda smörgåsar och dricker en kopp java. Dagens först i en förmodad lång rad av kaffekoppar. Cleo sover jätteoroligt nu för tiden. Eller ja, de sista två nätterna men det känns som ”nu för  tiden”. Hon sover vidare natten igenom men verkar drömma (amatörpsykologen Jessi uttalar sig alltså) för hon kastar sig av och an i sängen, skriker till ibland och vänder och vrider på sig. Hon sover sig igenom detta som sagt medan jag försöker lugna henne genom sömnen och sover alltså inte lika stadigt. Min fina man kom upp imorse och sa att Cleo legat nära honom inatt med glädje i rösten (hon brukar välja att vända sig mot mig). Well, hon kom över till vår säng nu på morgonkvisten så inte riktigt natt men ändå, ha ha. Han har en förmåga att verkligen kunna sova sig igenom allt så för honom är det ingen större skillnad på natt och morgon;) När klockan var sex väcktes jag ordentligt av en pratande glad tjej. Hur man alltid kan vara så glad när man vaknar är också ett under… En flaska välling och några kramar i soffan senare sitter vi alltså här och inväntar ljuset.

Gårdagen bjöd på potatis- och purjosoppa på Sälens öppna förskola. Gunnel kommer tydligen en gång per termin och lagar sin goda soppa och bakar bröd. Medan föräldrar och barn äter smyger hon runt och informerar om miljö och vikten av ekologisk mat (me like). Det var ju stora barn på ÖF igår så sångsamlingen bestod av bland annat lekar och en trumma som barnen fick slå på. Cleo uppskattade inslaget och ”dunkade” på trumman efter bästa förmåga. Soppan var också en hit, men så gillar ju vårt lilla matvrak smaker och soppan innehöll både vitlök och buljong. Levina och mamma Marie kom dit också som vi gjort upp. Vi tänkte bege oss till Sigtuna efter lunchen på Sälen men vi missade bussen med kanske två minuter och att vänta en halvtimme på nästa ville vi inte. Brödboden fick servera oss kaffe istället medan tjejerna lekte och åt snacks. Efter några timmar gav vi oss av hemåt och Cleo sov hela vägen hem plus en timme ute i vagnen på framsidan. Jag hann ögna igenom ”Vi föräldrar” som låg i brevlådan.

Andreas kom hem redan vid fyra igår och fick njuta av sin glada dotter under flera timmar. Jag stängde in mig i arbetsrummet, eller före detta arbetsrummet, och målade tak och väggar. Min axlar värker idag och jag har målarfärg under och på naglarna som inte riktigt vill gå bort trots ihärdigt skrubbande. Men vad gör väl det när jag får höra att min make är så stolt över mig som kämpar på rummet. Är lite stolt själv faktiskt…

Jag och Andreas fick sedan tid att mysa i soffan, diskutera livet och framtiden. Detta efter att Andreas badat Cleo och lagt henne för natten. En mycket lyckad dag och kväll med andra ord:)

Goa tjejerna Levina och Cleo…

Vårt lilla hjärta sover ju numer hela nätterna. Tills idag verkar det som. Klockan 4.20 vaknade Cleo och fick komma över till oss. I vanliga fall inträffar detta vid sextiden på morgonkvisten vilket känns bättre tycker mamman. Cleo somnade om men sov oroligt, pratade i sömnen, lekte med nappen, också i sömnen vilket var ganska komisk, och smackade högt när nappen smet. Jag hade med andra ord svårt att komma till ro igen. Att min arm dessutom domnade bort eftersom jag lagt mig på något märkligt sätt gjorde det ju inte precis lättare att somna om. Cleo vaknade ordentligt klockan sex och då gick jag ner och gjorde välling som hon slukade medan jag hoppades i det tysta att hon skulle somna om. Det gjorde hon ju inte såklart. Nu sitter jag med en kopp te och bloggar för att hålla mig vaken samtidigt som min lilla älskling sitter på sin filt och leker. Jag försöker öva henne på att leka lite själv och det går bra ända tills hon ser mig och vill ut och gå!

Såg någon Familjen annorlunda igår? Tänkte ni som jag på att de som klagar mest var de med 5 barn medan de som klagar minst är de med 10 barn?!?! (Eller var det kanske i förra avsnittet???) Jag har ganska låg toleransnivå för gnäll och klagande så jag reagerade på det i alla fall! Jag har en kompis som har sju barn (en spelarfru) som jag aldrig hört gnälla. Dessutom har hennes man, precis som Andreas, spelat am. fotboll länge länge vilket betyder att hon varit själv i typ 15 år med alla barn (ja de har ju kommit allt eftesom men ni förstår…) ungefär fyra dagar i veckan. Inte nog med det så är hon med på alla matcher, hemma som borta, och tar hand om sina PLUS andras barn. Hon hinner också med att vara lagets omplåstrare ibland och rusar titt som tätt in på plan för att skölja av en blodig armbåge eller plåstra om ett uppslaget ögonbryn. Utan att gnälla… Även om inte jag vill ha sju barn nödvändigtvis så beundrar jag henne och brukar tänka på hennes situation när jag ens tänker tanken att gnälla!!!