Mitt liv som förortsmamma…

Cleo gillar mat! Konsigt vore väl annars med de föräldrar hon har men det märkliga är att hon gillar mat som ligger på någon annans tallrik mer än sin egen. Idag hade Andreas gjort supergod citron-och-chili-kyckling med ris, matyoughurt och mango chutney. Cleo hade just detta på sin tallrik men när hon glufsat i sig halva sin portion insåg hon att jag också hade mat på min tallrik. Samma mat, som hon naturligtvis fick smaka för att bevisa detta. Icke då, hon skulle ha min mat och äta själv med mina bestick. Det är en ganska stor gaffel och en ganska liten tös men det gick bra. När vi, jag fick också några tuggor, ätit klart det som fanns min tallrik gick hon över till salladsskålen. Gurkorna skulle rensas ut och ätas upp helt enkelt. När gurkorna var slut fick hon syn på burken med matyoughurt och det fanns ju faktiskt youghurt kvar, inte bra tyckte Cleo som åt även den! Naturligtvis helt själv och då blir man faktiskt lite kladdig. Ja, inte bara hon faktiskt utan även mamman men vad gör väl det när lyckan lyser i hennes ögon över att 1: kunna äta själv och 2: få mumsa i sig massa godsaker… Våra middagar är minst sagt underhållande sen Cleo kom till världen, tack för det älskade lilla kladdgris!

Äta själv!

Kladdgrisen...

Hjälp va tiden springer på! Redan en vecka till som rusat förbi och jag kommer knappt ihåg vad som hänt. I tisdags var det dock dags för Cleos vaccination och vägning/mätning. Hon håller kanske på att hoppa ner ytterliggare en kurva på längden vår lilla sparv medan vikten stannar kvar. Hon ligger ju två kurvor under medel på längd medan hon bara ligger en kurva under på vikten. Nu håller hon alltså på att nosa på kurva nummer tre under medel på längden med knappa 69 cm (Karin fick det till 68.8 cm med lite vilja). Vikten stannade på 8640 gram och i och med det hade lillgosan gått upp 200 gram på 9 dagar. Ja, vad säger man. Vi är ju korta på båda två så kort har vi räknat med att hon ska bli;) Jag har alltid varit så nöjd med att vara så här liten och jag hoppas att Cleo också blir det såklart! (Jag kan avslöja efter att ha läst min bok från första året att jag vägde 12 kilo när jag var ett år och var 74 cm lång, men så var jag kallad Brottarbabyn på bvc också… Tur att det växte bort;))

Vi var lite orliga för om hon skulle få ta sin spruta eller inte eftersom hon hostar och snorar. Det har hon ju i och för sig gjort sen i november och BVC-Karin lugnade oss med att så länge de inte har hög feber när det är dags för vaccinet så är det ingen fara. Hon fick sina två sprutor, skrek ett tag men sen var det bra. Andreas gick tillbaka till Öppna förskolan efter och hon lekte loss med kompisarna. På kvällen hade hon visserligen lite feber men det var så lite att det knappt var märkbart, 38.3 tror jag det stannade på men vi hoppade över badet den kvällen i alla fall.

På osndagen fick Cleo för första gången inte gå till Öppna förskolans babyöppet eftersom hon nu är ett år. Andreas roade sig med att åka in till city istället och lunchade med Mike. Jag har lyckats lista ut att Cleo även köpt en födelsedagspresent till sin mamma! På kvällen hann jag bara hem och vända innan det var dags för träning. Jag tog det lugnt på morgonen och sprang bara 5 kilomter för att inte ta ut mig helt inför kvällens ”puckla-på-varandra-träning” men det hjälpte inte. Redan på uppvärmingen small det till i låret och sen kunde jag knappt gå! Jag kände mig så gammal (jag är äldst medan den yngsta är typ 17 år!!!) och jag som hatar att gnälla fick surt medge att låret att inte ville bära mig och stå vid sidlinjen och se alla andra få blåmärken och smälla ihop hjälmarna med varandra. Som jag hade sett fram emot träningen och så blev det så här! Men jag har en gång  i tiden fått en muskelbristning i samma lår så jag vågade verkligen inte chansa!

Låret blev bättre redan kvällen efter men jag fick säga nej till både bandy och fotboll dagen efter när barnen frågade eftersom benet ömmade rejält. Det tog jag igen sen men just då kändes det lite klent av mig! I torsdags var öppna förskolan stängd vilket i och för sig passade bra eftersom Andreas elever hade skolavslutning. De är så överförtjusta i Cleo på Andreas skola att jag undrar hur eleverna kommer att reagera när Andreas kommer dit utan henne i höst. Så fort de ser Andreas ropar de ”Det är Andreas och HAN HAR CLEO MED SIG!!!”. De var med fram till lunch och sedan åkte de hemåt. Det märks att Andreas trivs på jobebt för han riktigt lös när han senare på kvällen berättade om eleverna, höstens planer och omorganiseringar. Väl hemma kom moster Madde på besök och barnvaktade Cleo medan Andreas åter åkte till jobbet. Den här gången var det dock fest utan eleverna och alla kollegorna mumsade italiensk buffé som avslutning på verksamhetsåret.  hade jag, Madde och Cleo det jättetrevlig här hemma och mumsade chili con carne. Mysigt att ha min fina syster här:)

Fredagen bjöd på regn och vi stannade inne både eftermiddag och kväll. Grillningen fick bli grillning på elgrill inomhus, men vad gör väl det? Lördagen innebar match och ännu mer regn. Min pappa kom ut till Märsta och tillsammans försökte vi hejja fram en vinst till Jets under tre väldigt blöta timmar! Det lyckades inte tyvärr och jag var måttligt road när vi åkte hem. Jag kände knappt mina knän av kyla och regn men det var snart glömt eftersom vi öppnade en flaska rosa bubbel och åt jordgubbar till det för att fira. Vi hade tänkt fira segern men det fick bli en skål för min ankommande födelsedag (pappa åker tillbaka till Holland idag så han kommer inte att vara närvarande då) och för det ljuva livet. Pappa fick korv såklart (han och Andreas är de mest korvtokiga jag känner och naturligtvis hade Andreas köpt en märklig korvbricka att bjuda på till pappas glädje.) Cleo har varit lite avvaktande mot sin morfar eftersom de inte ses så ofta. Det släppte dock ganska snabbt och när hon skulle gå och läggar sig fick morfar TVÅ pussar rätt på munnen. Jag fick inte en enda men det värmde nog lika mycket att se henne ge sin fina morfar så mycket kärlek att det inte gjorde något. 

Idag har vi varit i Väsby Centrum och shoppat lite. Sen åkte till Ulla och Harry på Lidingö (Harry är Janne bonuspappans far som är fantastiska 92 år och nästan lika pigg som en mört.) Vi fick kaffe, morotskaka och ett toppenfint STORT parasoll till landet. Tackar:) Vi kom hem vid fyra och sen dess har vi faktiskt bara lekt. Hela familjen tillsammans med alla möjliga leksaker och lekar. Jaga Cleo är en av de roligaste! Cleo går i lugn takt och då stampar vi bakom henne medan vi ropar ”nu kommer mamma/pappa och tar dig” varpå hon med skräckblandad förtjusning börjar springa (på sitt sätt) tills vi tar henne eller hon hittar ett säkert ställe att gömma sig mot. Hon skrattar så hon kiknar och vi skrattar nog minst lika mycket. Hon har även börjat lägga massa saker på sin bil och köra runt. Rune fick åka en sväng idag, på ratten! Hon försöker även stapla sina burkar vilket inte alltid lyckas. Ibland får hon dock till det och då blir hon jättenöjd men rasar tornet lika snabbt för att börja om. Den senaste saken vi lärt henne är nog den häftigaste. När vi skriker ”TOUCHDOWN” sträcker hon upp armarna som domarna gör och sen applåderar hon. Fina lilla hejjarklackstjejen…

Nu har min man kommit ner och jag ska krama honom riktigt länge nu tror jag. Han har lite ont min fina man, det blev några riktiga smällar igår så han går som en 80-åring, har blåmärken och skrubbsår lite överallt (man ser märlen från dobbarna som borrat sig in i huden på honom)och en redig rumpkaka (ni vet, en lårkaka fast på skinkan). Han har även fixat till håret och är nu rakad på skallen igen, hetare än hetast är han min snygga karl, hi h…

Igår hade vi Cleos sista ettårskalas. Lite vemodigt eftersom jag dels älskar kalas och dels eftersom det betyder att min lilla fina bebis numer är ett barn mer än bebis, på riktigt! Redan på lördagen började trevligheterna eftersom famjljen från norr kom ner. Vi dukade upp till stormiddag för även min fina syster och hennes Daniel ville komma. Vi grillade och snackade om ditten och datten. Ganska mycket bebissnack blev det eftersom Johannas mage nu är gigantiskt stor och lillkusinen väntas dyka upp (ner?) om dryga månaden. Som vi längtar!

Efter söndagens joggingtur började fixandet här hemma medan farmor och pappan tog med Cleo ut i sandlådan. Hon älskar den där sandlådan och klättar ivrigt i och ur. Det verkar förresten vara halva tjusningen att klättra i och ur eller så övar hon bara sina motoriska färdigheter. Och övning ger ju som bekant just färdighet för hon går jättebra nu, klättrar själv upp på rutschkanan på öppna förskolan, kan själv ta sig ner från vår ganska höga soffa utan att dundra i marken, klättrar som sagt i och ur sandlådan utan problem och tar sig även upp på mindre lämpliga platser. Men vad gör väl det när man övar???

Vid ett kom min mamma som är ovärderlig. Hon hade bakat västerbottenpaj, gjort snittar i mängder och fixat allt ”papp-porslin”. Vi hade fixat fetaossallad, bröd, smör, ost, prinskorvar till barnen och karlarna och gjort tårtor och kakor den här helgen också. Andreas står för kak-bakandet här hemma medan jag fixade tårtorna. Sen började gästerna välla in. Vi blev nog totalt, efter något sent återbud, bort emot 30 personer vilket Cleo såklart gillade. Hon var i sitt essä och trots att hon bara sovit 45 minuter så underhöll hon alla med sina konster. Det roliga är att hon efter varje ”konst” vill ha applåder och börjar själv klappa händerna medan hon stirrar på publiken för att få dem att göra likadant… Hon fick helt sjukt fina presenter men det roligaste var nog när hon öppnade paketet med dockan i från faster och farbror. Det första hon gör är att krama dockan och sen ge den en blöt puss mitt på munnen. Allt detta medan farbror Per filmar. Vår lilla kärleksspridare! Hon gillar verkligen att pussas, men bara när hon själv vill. Frågar vi när det inte passar skakar hon mest på huvudet! Hon fick också äntligen en trumma, lik den som finns på öppna förskolan och hon trummade loss ordentligt. Det var knappt hon släppte ifrån sig trummpinnarna så att sysslingen Elsa-Lo fick prova. Hon fick också massa kläder (toppenfina såklart) en saccosäck som hon redan imorse provade att dricka sin morgonvälling i, hela två badpooler, en till landet och en hit hem, pussel, sin första DVD med Molly mus, en alldeles egen trädgårdsfotölj och en helt underbar cykelstol från Holland. När vi var i Holland såg vi dessa fina stolar på var och varannan cykel och förargades lite över att vi i Sverige bara har den där traditionella varianten där barnet sitter bak på cykeln. Min fina pappa och hans fru snappade ju upp detta och köpte med sig just en sådan till Cleo. Hon sitter nu fram på styret och ser allt nör vi cyklar inte bara mammas rygg (hur kul är det???) och det finns ett visir så hon inte får blåsten i ansiktet och en liten ”filt” som är färst på visiret så att det inte blåser kallt på benen. Den är gudomlig och när vi provade den idag verkade hon uppskatta cykelturen ordentligt. Hjälmen däremot var mindre uppskattade men så fort vi började cykla var det ju så kul att hon glömde den där hemska saken på huvudet. Vi fick även ett mycket genröst bidrag till en ny bilbarnstol av min mamma och hennes Janne så idag när vi ändå skulle handla cykelhjälm till gosan blev det också en ny toppenfin bilstol med massa goa finesser!

Inte var det slut där inte, jag blev lite överraskad också. Jag fyller ju tydligen år snart (jag vet, jag fyller the big 3 0, så nu är det nämnt en gång för alla) och min familj med min make i spetsen hade en överrsakning. Cleos fina cykelstol kunde ju inte gärna hängas i luften och eftesom jag saknar cykel fick jag just en sådan av familjen. Min make var delaktig på det sätt att han har haft cykeln gömd i grannens garage utan att jag anat något alls… Cykeln är precis som jag vill ha den, högt styre, lagom mycket växlar (tre, behöver man egentligen fler???), fotbroms och handbroms. Att den är lila gör inte saken värre. Min pappa höll ett litet tal och jag fick även ett vackert pärlhalsband från Skjutafrika, hm Sydafrika menar jag ju, och en tröja i gult som var jättesnygg.

Nu får jag nog sluta skriva för jag kan fortsätta hur länge som helst och det ska jag inte. Summan av kardemumman är att kalaset blev toppen, solen sken så vi kunde vara ute, Cleo njöt av både god mat (inte trodde jag att anjovissnittar skulle gå hem hos en ettåring) och sällskapet och alla verkade ha så trevligt. Jag blir så glad av att se alla i vår familj (min mamma och pappa med deras nya kärlekar, Andreas mamma, min sida av släkten, Andreas syster, hennes Per, ja alla…) tillsammans och trivas med varandra. Det är så viktigt att komma överens, allra helst för Cleos skull. Tack min älskade familj, både ni huvudstaden och ni i Norr. Ni är verkligen fantastiska!

Vackrast

Fick ett önskemål av Hanna om att lägga ut bild på Cleos fina cykelstol så här kommer den. Med nya hjälmen på Cleo (jag har också en i vanliga fall, nå´n ordning ska det ju vara) och min fina cykel:)

Nya cykeln med den eminenta cykelstolen till Cleo:)

Min dag har känts oändlig… Jag är verkligen öm i hela kroppen idag och jättetrött! Igår hade vi nämligen träning, fotbollsfruarna/flickvännerna/cheerleaders och jag. För er som inte vet så har någon knäppgök kommit på den briljanta idén att vi tjejer ska möta grabbarna i en match i just amerikansk fotboll. Världens goaste Sanja (knöppgöken) med hjälp från några andra har verkligen gått in för det här och jag är INTE sen att hänga på. Tills igår tyckte jag att det var en mycket bra idé men när jag närmade mig plan kändes den inte lika bra. Efter träningen var jag dock övertygad om vilken sjukt rolig idé detta är och är så taggad så jag vet inte vad… Jag kan dock börja med att tala om att hjälmen våra älsklingar bär på plan väger 4 kilo ungefär. Nu är ju jag en ganska liten tjej så mina skydd tillhör egentligen peewee (de är typ 10-11 år) och jag tror att även hjälmen var av modell mindre men vägde fortfarande några kilo. Tänk er att springa med flera kilon på huvudet, breda axlar som få, försöka fånga en boll medan du springer det snabbaste du kan samtidigt som du försöker värja dig för galna människor som inget hellre vill än krossa dig och slänga dig i backen så det smäller. Så har min make det flera gånger i veckan och även jag igår! Det låter kanske märkligt men idag med en fruktansvärt öm kropp, blåmärken lite överallt, en nacke som känns som om den ska gå av och ben som knappt kan gå ett steg så förstår jag varför min man älskar sporten. Den är inte bara fruktansvärt kul att titta på utan även löjligt kul att utöva.

Nåväl, dagen segade sig fram för jag ville ju bara hem till min fina ettåring och hennes lika fina pappa. När jag äntligen körde upp på Rymdgatan pirrade det så där härligt i kroppen som det bara gör när man är tokkär. Att jag har två som jag är tokkär i gör ju att pirret nästan tar sig ut ur magen… Cleo fick presenter av oss, maracas och ett litet piano (eller det hette nog något annat men ni förstår) med trumpinnar till som hon kan slå på överdelen av pianot med. Där är det som cylofoner (öhh tror jag). Inte nog med det, hon fick tre superfina födelsedagskort också. Av min mamma och min syster fick hon nästan identiska kort (de tänker så lika) med nalle puh på som spelar happy birthday. Cleo som älskar allt som låter blev ju toppenglad. Sen hade även min fina farmor, Cleos gammelfarmor, skickat ett jätterart kort med elefanter och glitter på. Cleo gillade även det:) Hon fick pannkaka till middag som hon åt helt själv. Efter det fick hon banan och smörgåsrån. Lyxigt värre så här på födelsedagen! Nu sover hon vår lilla prinsessa, Andreas är på träning och jag slappar i soffan. Imorgon har vi planeringsdag på jobbet och sen ska vi handla inför helgens besök och Cleos kalas på söndag. Lördag bjuder på match och min pappa, hans fru och syster Madde följer med. Madde och Daniel kommer sedan hit på middag och sover över, liksom min svärmor och Cleos faster Johanna och hennes Per. De sistnämnda ska dock lyxa till det lite innan bebisen kommer och bo på hotell. Middag blir det dock hemma på Rymdgatan. Hoppas bara vädret tar sitt förnuft till fånga och bättrar på sig…

Glad ettåring

Cleo älskar såpbubblor...

Ett roligt spelande kort till ettåringen

Nya grejerna...

LYCKA!

Jag trodde folk överdrev när de sa att tiden går så mycket fortare när man får barn men det var ingen överdrift alls. Klockan 12:49 idag är det exakt ett år sedan de bokstavligen slet ut en skrikande liten krabat ur min mage som pappa bestämde namnet på. Vår älskade Cleo Mery Madeleine Fjäll fyller ett år idag!

Livet tillsammans med Cleo är inte alls som vi tänkt oss. Det är så mycket mer fantastiskt än jag någonsin vågat drömma om. Vår gosa är glad nästan jämt och verkar gilla livet helt enkelt. Hon går nu obehindrat och pratar en hel del. Inte många ord än men ”mamma” och ”pappa” kan hon och hon kan härma katten Jason när vi frågar hur han låter och hon säger även katt när samma kompis (japp, nu är de kompisar och den sista pusselbiten har fallit på plats i familjen känns det som…) stryker förbi. Hon äter själv för det mesta även om vi hjälper till. Igår ville hon äta av min mjölk och flingor och skulle då även mata sin mamma. Det mesta hamnade på min tröja men hon kämpade verkligen med att få in skeden i min mun. Hon älskar att vara runt andra barn och leker gärna med alla grannbarnen. Hon är helt eneklt den mest underbara varelse jag någonsin skådat.

GRATTIS ÄLSKADE CLEO PÅ DIN FÖRSTA FÖDELSEDAG! VI ÄLSKAR DIG SÅ ATT HJÄRTAT BRISTER OCH ÖSNAKR DIG ALL LYCKA I LIVET!

Min make är nog den finaste som finns. Idag skulle han in till stan för att träffa sin ortoped på Sophiahemmet (inläggen bråkar med honom…) och vem tänker han på? Jo MIN familj och att Cleos mormor säkert skulle bli glad av ett besök. Hon blev inte bara glad utan överlycklig och även Cleos moster ville följa med på lunch. Eftersom Cleos morfar är i Sverige för en viss födelsedag som stundar så ringdes även han ner till city såklart och en härlig lunch hade de tydligen haft! Madden bjöd på Berns-lunch inklusive dessertbuffé och mormor berättade stolt att hon matat Cleo och promenerat med henne hand i hand. Min fina man som tänker på alla andra, åh va jag älskar honom!

Jag hämtade upp pappan och barnet på stationen i Märsta när jag kom från jobbet. När vi kom hem satte vi oss på baksidan och åt gröt (Cleo) och drack kaffe (mamman). Efter kanske fem minuter kom de barn som ville leka med Cleo och Cleo glämde helt bort att hon hade ett kex i munnet och började fäkta vilt med armarna. Ner skulle hon och leka med kompisarna såklart. Lilla vilden hade nog sand och gräs precis överallt när vi tog av henne kläderna så stämmer uttalandet ”smutsiga barn är lyckliga” som jag tror så är Cleo förmodligen världens lyckligaste:)

Den lilla vilda fina dottern med en typisk Cleo-min…

På torsdag fyller vår juvel 1 år och idag hade vi kalas för hennes små kompisar. Dagen började med löprunda för min del, 7 kilometer har jag nu ökat till för att vänja kroppen inför tjejmilen. Det gick jättebra och jag kände mig nöjd med att ha klarat rundan utan problem. När vi ätit frukost i solen på baksidan knackade det på dörren och granntjejerna stod där och ville låna vår vattenspridare. Vi satte på Cleo baddräkten och följde med men det var inte någon hit att bada vattenspridare eftersom vattnet var iskallt. Cleo nöjde sig med att titta på de andra som badade medan vi fick morgonfika hos Gunilla och Niklas. Andreas och Cleo stannade en bra stund medan jag avvek något tidigare för att fixa inför kalaset. När Cleo sov hjälpte Andreas också till och det blev riktigt bra tycker vi:)

Det kom sedan en blandad kompott av barn och föräldrar, Jessica med min guddotter Nea var på plats först. Sen kom resten i någorlunda samlad trupp, Noah med mamma och pappa, Tesla med mamma, Nova med mamma och pappa, Levina med mamma och pappa, Wilma och Oskar med mamma och pappa. De sistnämnda är våra grannar och några av Cleos bästa kompisar just nu. De andra är Cleos kompisar  i ungefär samma ålder och mycket uppskattade lekkamrater på öppna förskolan. Vi bjöd på matiga muffins, grönsaksstavar med avocadodip och tzatsiki (barnen med få tänder fick smörgåsrån till), rabarberpaj med vaniljvisp, syltgrottor och tårta såklart. Cleo fick toppenfina presenter, hon gillade verkligen varenda en och har lekt med dem hela eftermiddagen och kvällen. Tesla med mamma Hanna och Levina med mamma Marie och pappa Martin stannade längst och när de gått förundrades vi över hur snabbt tiden gått. Men så är det ju när man har trevligt! Klockan var fem ungefär och Cleo ville ju inte alls avsluta dagen så vi gick ut i sandlådan och lekte med alla kompisar. Wilma och Oskar som gått hem en kvart innan var ute i sandlådan och försökte genomföra ett vattenprojekt lett av pappa Niklas. Denise hade också anslutit som är den tredje ”bästisen” i gänget här på gatan. Hon kunde inte komma på kalaset men lekte ikapp ändå. När klockan var sex gick jag in och gav Cleo middag medan Andreas och Gunilla (Wilma och Oskars mamma) åkte till 4 små rätter och handlade massa mat. Sedan dukade vi upp på vår baksida och åt i samlad granntrupp. När tårtan dukades fram för andra gången idag hade vi fler gäster vid bordet eftersom Denise och Julia sniffat till sig fikat och fick självklart sitta med och hjälpa oss äta upp resten av kalaset.

Vilken dag! Vädret har varit fantastiskt, vi hade så himla trevligt med alla föräldrar och Cleo verkade njuta av alla sina kompisar. När klockan närmade sig halv nio sa vi hejdå till våra underbara grannar och Cleo fick sedan ett snabb-bad innan det var dags för välling och sängen. Hon gnäller inte ofta vår lilla tös men att hon hållt sig så glad och pigg hela dagen trots all uppståndelse, lek och alla godsaker är ett under. Hon somnade ovaggad efter att ha slurpat i sig vällingen, energi behöver man ju för att orka leka imorgon också!

TACK ALLA FINA VÄNNER FÖR EN TOPPENDAG!

Jag har varit ledig i fyra dagar och jag fattar inte vad som hände men nu är det slut på det roliga;) I torsdags åkte vi till Kista Galleria på förmiddagen och shoppade lite. Mest presenter faktiskt men också ett nytt överkast, ÄNTLIGEN! Vi passade på att äta på deras ljuvliga food court, libanesiskt blev det. Cleo var som vanligt mycket förtjust i maten, hon brås på sin far för det jag tycker är för starkt slurpar hon glatt i sig… När vi kom hem var det lek ute för hela slanten, Cleo är verkligen ett ”utebarn”, hon skulle vara ute dygnets alla timmar om hon fick… Dessutom älskar barnen på gården henne och kärleken är besvarad. När vi kommer hem rusar en sisådär sju ungar emot oss och ropar CLEOOOOOO. De vill att hon ska vara ute med dem trots att hon ännu inte är precis superaktiv i sitt lekande med andra barn. Hon går villigt med på promenad när barnen tar henne i handen och ibland har vi samma gäng ungar sittande i vår hall för att de alla vill hjälpa till att klä av Cleo eller bara följa henne hem. Är vi ute på baksidan tar det inte lång tid förrän den är full av barn som vill veta exakt vad Andreas gör eller varför han gör det. Att barnens föräldrar dessutom är supertrevliga gör ju att vi har det lika trevligt som Cleo vilket gör att vi varje kväll när vi äntligen får med vår lilla utegosa in förundras över hur vi kan ha haft sån tur och hamna i ett så underbart område:)

På fredagen kom Tess och Peter ner från Sundsvall så efter lunch blev det mest en massa snack och tjatter. Vi har inte setts sen i januari och dessutom har de söta två förlovat sig så det fanns en hel del att gå igenom. För er som inte känner Andreas sedan tidigare men känner mig så är Tess Andreas Joel kan man säga, med andra ord hans allra bästa tjejkompis. Hon har nu gått och kärat ner sig i, flyttat ihop med och nu även förlovat sig med Andreas kompis Peter (nej inte genom Andreas) som han har spelat amerikansk fotboll med i Flames. Trots att det är lilla Sundsvall vi pratar om så är världen ändå liten, det var non en kärleksekvation som ingen trodde skulle uppstå men alla, inte minst vi, är superglada för att den faktiskt gjorde det! Vi hann vara ute lite och leka också, Peter och Cleo hittade varandra, innan det började regna. Regnet höll sen i sig vilket inte var jättelyckat eftersom vi skulle spendera kvällen på Midgårdsvallen och hejja på Andreas som hade match. Det spöregnade HELA matchen med ett litet uppehåll i pausen och vi var genomblöta och kalla när vi kom hem. Den enda som var torr om kroppen, varm och glad var Cleo. Hur den ungen kan vara så glad nöjd trots att hon får spöregn i ansikte och tvingas vara vaken till klockan tio kvällen övergår mitt förstånd. Hon är helt fantastisk! Inte ett pip trots att det var högljutt och livat på läktaren (inte minst från mamman hennes) och hur mycket folk som helst som skrek. Väl hemma somnade hon på två röda och sov fram till åtta på morgonen.

Lördagen började med ett kalas. Nova, Cleos kompis, fyllde ett år och bjöd på massa gott. Eller ja hennes mamma var det som rent tekniskt som bjöd på det eftersom hon bakat en miljard sorters kakor som var gudomliga och lika gott bröd med goda röror till. Det var jättetrevligt och Cleo verkade också trivas. Det hade dock blivit en dubbelbokning i kalasandet så efter bara en och en halv timme var vi tvugna att rusa vidare. Liam har fyllt hela fyra år och skulle nu ha kalas i nyrenoverade lägenheten i Nacka. Det är lite speciellt med Liam eftersom Jessica var själv första tiden med honom och vi alla tjejerna blev någon slags extramamma åt honom. Jag minns det som igår när han efter över två veckors övertid och ett dygn med ”igångsättning” utan värkar snittades ut ur Jessicas mage och var det finaste vi någonsin sett. Jag minns lika väl när jag fick åka kommunalt genom halva stan för att få tag på magdroppar åt stackars bebisen som naturligtvis fick magknipen från helvetet just när endast jourapoteket i city var öppet. Det var FYRA ÅR SEDAN och han är nu stora killen. Nu finns ju dessutom min guddoter Nea och hennes pappa Rickard med i bilden. Det bjöds på ännu mer gott där hemma och tillslut svettades både jag och Andreas av alla sötsaker vi satt i oss. Cleo ville nog inte alls åka hem för hon hittade lekparadiset i form av Neas rum som utöver alla leksaker innehöll en hel drös roliga lekkamrater.

Inte var det slut på kalasandet där inte. Idag var det dags igen. Ut till en liten ö ute i havet mellan Åkersberga och Norrtälje åkte vi för att fira min kusins lilla son som skulle namnges idag. Där bjöds det på ännu mera godsaker i form av en skärgårdslunch och sedan hemmagjorda biskvier och tårta. Mums sa vi och har magknip fortfarande. Det var fullt ös där också med släkt i alla åldrar. Mycket trevligt måste jag säga:)

Nu har min fina make fixat på tomten och vi har pratat med våra grannar om vilka buskar vi ska plantera som ”avgränsning” mot allmänheten. Han är inte ledig många sekunder min man, är det inte fotbollen så är det fixande här hemma. Och sen på semestern ska landet fixas. Herregud vilken tur att jag har en man som aldrig klagar;) Nu ska jag pussa lite på den fina maken som just kom in, så får ni alla ha det så gott så länge…

Jag sitter i bilen och passar på att blogga lite. Vi skulle ha åkt till landet redan igår men eftersom toaletten tydligen gått sönder med tillhörande ledningar så bestämde vi att vi åker bara lördag till söndag för att kolla status på stugan. Min fina svägerska och hennes lika fina Per åkte ut till stugan i torsdagskväll för att sätta på värme och vatten till oss och då upptäckte de att toaletten spruckit och likaså ledningarna i badrummet. Vi tyckte att vi tömde allt vatten innan vi stängde för vinter men förmodligen har lite vatten legat kvar längst in i toaletten som har orsakat denna lilla katastrof. Det blev en nästan sömnlös natt natten till fredag eftersom jag inte kan sova när jag har mycket funderingar i huvudet. Jag vaknade mitt i natten med ett ryck, flera gånger om, med briljanta idéer som dykt upp i ”sömnen”. Tur att jag har ett jobb där jag inte är still en sekund för annars hade jag nog somnat på jobbet igår;) Andreas, min fina man, tog tag i saken under dagen och ringde försäkringsbolag, banken, borrningsbolaget, rörmokare och byggkillar. När jag kom hem tog vi beslutet att vi ska nu borra egen brunn, renovera badrummet och lägga värmeslingor i ledningarna. Detta betyder att vi till vinter kommer att kunna vara på vårt älskade landställe vilket känns helt MAGISKT. Som Andreas sa, tur i oturen att ledningarna gick sönder ändå…

Så nu är vi på väg upp för att äta lunch och middag med svägerska och hennes Per. Där emellan ska vi ut till landet för att lämna av lite saker inför sommaren och som sagt, kolla status. I veckan kommer en rörmokare dit för att titta ordentligt och sen lägga en offert på arbetet som vi ska skicka in till försäkringsbolaget. Hoppas försäkringen täcker detta bara… Sen kommer en borrkille förhoppningsvis och ger oss en offert på det arbetet (tack och lov för nya ROTavdraget, me like) och sen när vi är uppe i sommar blir det till att inhandla material och nya badrumsgrejer för att förhoppningsvis få badrummet fixat när vi är på semester i Turkiet eller veckorna därefter nrä vi ändå inte ska vara på landet, JIPPIE!

Cleos sovande i eget rum går kanon! Andreas får springa upp ibland för att stoppa i nappen men hon sover mellan ungefär 19 och 7 eller kanske 20 och 7 ibland. Det känns som om det gått lite för lätt men kanske var hon redo att får sova ifred nu vår lilla juvel! I torsdags tog Andreas en tur till sitt jobb för att hälsa på. Cleo var nöjd och glad och tyckte om uppmärksamheten från alla barn och lärarna. Igår, fredag, var de på Delfinens öppna förskola och lekte med alla barnen, de hade tydligen varit helt tokigt med folk igår. De gick hem kring lunch eftersom min mamma skulle komma och barnvakta lite. Andreas behövde nämligen åka till Arlandastad och handla en present till lilla Stella som fyllt två år och ska ha kalas imorgon uppe i Sundsvall. Duktigt av min man att lyckas köpa rätt storlek och en jättefin klänning utan någon som helst hjälp från sin fru. Han erkände dock att han känt sig lite yr när han var där eftersom han i vanliga fall bara går efter mig när vi är på Lindex eller H&M, ha ha. Det är tur att han är hemma själv nu och får tänka lite;)

Imorse var det som vanligt morgonjogging på schemat. Måste stolt säga att jag springer tre gånger i veckan utan undatag, och japp joggingskorna är med upp för en tur imorgon också. Även om det regnar eller blåser som annars brukar vara en bra ursäkt för mig att hålla mig inne. Jag har minskat 4 cm i midjan och två runt låren vilket tyder på att det också ger något att springa. Idag blev det dryga 5 km och visst är det jobbigt i uppförsbackarna men ack så skönt när det är över;) Dessutom är jag så mycket piggare än innan vilket är den bästa bonusen! Nej nu ska jag underhålla min man lite som kör eftersom han tyckte att jag behövde vila lite. Hur kan han vara så underbar?

Utsitkt åt höger just nu

Utsikt rakt fram just nu

Idag slutade jag klockan 14 och fick lite bonustid med dotter och make. De var på öppna förskolan så jag åkte dit och mötte upp dem där. Förra veckan var Cleo och Andreas på öppna förskolan fem dagar av fem möjliga. Idag hade de varit där på ”vanliga” tiden först, gått hem och ätit lunch samt sovit middag och sen gått tillbaka på ”babyöppet” för att leka lite till. Tesla och Hanna hade gjort samma sak så de var också där. Likaså var Levina och pappa Martin där, Alva med sin pappa, Noah med sin mamma och Linnea med mamma Lina. Det var några andra där också men de droppade av när jag kom. Det är två saker som är helt fantastiskt med att komma dit 1: Dessa små liv som Cleo nu känt sedan september då vi började vår karriär på öppna förskolan har hunnit bli stora tjejer och killar. Jag minns det som igår när de bara låg och gurglade bredvid varandra och nu är de faktiskt lekkamrater. 2: Det mest fantastiska är dock att se hur Cleo uppskattar alla sina lekkamrater och att vara på öppna förskolan (för att inte tala om att min man verkar trivas som hänger där jämt, hi hi). Cleo klättrar helt oblygt upp i famnen på vem som helst och sken upp och fullkomligt kastade sig på Britta när hon kom på besök. Hon vidgar även sina vyer och idag försvann hon och Tesla helt själva ut i köket i en rasande fart. Ingen av tjejerna var det minsta oroliga att mamma och pappa var i ett helt annat rum. Så lika mycket som jag bävar för att lämna mitt älskade barn på förskolan (hönsmamman nummer ett) i höst så längtar jag. Hon kommer att älska det:)

 Nu är det även officiellt, jag har sagt upp mig och kommer från och med augusti vara anställd inom Sigutna kommun där jag har fått äran att vara med och starta upp en helt nybyggd förskola. Inte bara kommer jag att ha typ 10 minuter med cykel hem utan jag kommer även att spara ungefär 2000:- i runda slängar på att slippa ta bilen. Att jag inte såg dessa fördelar förrän nu är ju lite surt (jag skulle lyssnat på dig Hanna…) men nu är det som det är och jag vågar nästan påstå att jag längtar till augusti. Men först ska jag jobba till den 17e juni för att sedan avnjuta en, förhoppningsvis, underbar semester med min älskade familj… Livet är för härligt och jag riktigt bubblar inombords just nu.

Kom på en sak till! Idag har vi flyttat in Cleos säng i hennes rum. Hon somnade som en stock klockan 18:45 (vi jobbar på att hålla henne vaken längre men hon är ju så trött nu när hon bara sover en gång om dagen) i sin säng utan några som helst problem. Kanske bara nybörjartur eller så är hon helt enkelt redo att flytta från mamma och pappa nu! Någon som egentligen inte alls är redo är mamman. Jag kanske kommer att flytta in kudden till Cleos rum inatt bara för att få höra hennes andetag men jag ska stålsätta mig, det ärju faktiskt för hennes skull också. Jag återkommer med rapport om hur natten varit:) Min make är ju den som är ledig och således ansvarig för nätterna men eftersom han är en av de mest positiva jag känner så såg han inga som helst problem i att han kanske får springa mellan hennes och vårt rum hela natten om nappen rymmer eller gosan vaknar av andra skäl. Aj lav jo babe!