Mitt liv som förortsmamma…

I onsdags jobbade jag sista dagen och trots den korta tid jag varit där så kändes det i hjärtat när jag åkte hem. Så fantastiska kollegor jag har haft under den här tiden är jag osäker på att jag någonsin kommer att få igen. Och barnen, vilka guldklimpar. Jag fick blommor, doftljus och en jordgubbsplanta. Både mina kollegor och min chef sa att jag är välkommen tillbaka om jag inte trivs på nya jobbet, hoppas ju att jag gör det men gulligt ändå…

Vi åkte till landet direkt när jag kom, Cleo fick middag i bilen och sen sov hon tills det var en timme kvar. Det tog tre och en halv timme upp och exakt lika lång tid ner. Om två år är nya vägen klar också så man slipper proppen i Iggesund, som dessutom stinker avlopp, och då är vi uppe på tre timmar. Najsigt! När vi kom upp och såg vårt lilla hus med sjön glittrandes i bakgrunden blev vi alldeles varma i kroppen. Vårt paradis på jorden! Att det var gräs som var ungefär en halvmeter högt och ogräs i mängder såg vi inte just då, då såg vi bara det underbara:) Varmvattenberedaren var på plats och allt fungerade som det skulle.  Torsdagen började med en joggingtur för min del och sen åkte vi och handlade. Det var galet med folk på Ica maxi i kvissleby men det gick förvånansvärt snabbt ändå. Cleo sprang runt mellan hyllorna och jag hade nästan svårt att hålla jämn takt med henne. Väl hemma i stugan lagade vi lunch och när den var klar dök mamma och Madden upp. Strax efter dem kom Johanna och Marianne (svägerska och svärmor alltså) och Cleo blev överröst med pussar. Jag och mamma åkte, efter lunch och fika med alldeles för mycket sötsaker, och handlade igen. Vi hann med att svänga in på nordljus och dreggla lite över alla fina saker de har. Cleo fick ett prinsesstält av mormor som de hade där, det var sjukt uppskattat. Hon har gått ut och in med alla sina leksaker, ibland tar hon oss i handen och leder oss in för att vi ska leka med henne och ibland har hon haft besök av katterna. Tips till alla föräldrar!  Hur som helst så handlade vi återigen på Maxi och var hemma lagom till en nybadad liten älskling skulle nattas. Andreas och Madde satt sedan uppe med en historiauppgift som Madden var tvungen att lämna in och Andreas var i sitt essä när han fick prata om ett av sina favoritämnen. Fina mannen. (VG blev det på uppgiften fick vi reda på precis, Grattis syster!) Jag gick och lade mig i väntan på att det skulle bli fredag och midsommarafton och födelsedag.

På fredagen blir jag väckt av sång, champagne med jordgubbar och croisannt och paket på sängen. Cleo skrattade åt allt och var på sitt bästa humör, hon fick ju jordgubbar ju! Mamsen har ju redan givit mig den fina cykeln men hon hade även lyckats få tag på regnkappan från Didriksson som jag velat ha så länge men inte hittat eftersom den är slut överallt. Maddis hade köpt den blåa långklänningen på H&M som jag också ville ha, gulle dej! Av Cleo fick jag en nycklering från Mulberry i form av ett hjärta, något jag också önskat mig länge men fått höra av min make var en högst onödig sak att köpa (undra varför, hi hi). Andreas hade beställt ett halsband till mig från ”vår” guldsmed i Härnösand som gjort våra förlovningsringar och min vigselring. Det är ett hänge i form av en rektangelformad stav med en briljant i, likadan som jag har i min förlovningsring. Jag blev så glad och rörd över tanken bakom presenten! Inte var det slut där inte, det knackar på dörren ute i stugan och där står ägaren av Norells blommor som ligger i Njurunda med en av de vackraste buketter jag sett. ”Till min älskade hustru” stod det på kortet och blödig som jag är började jag nästan gråta. Det är ju de små sakerna som gör det och att få ett blombud att hitta ut till vår lilla stuga på självaste midsommaraftonsmorgon med en bukett rosa gerberas (min favortiblomma) var det finaste han hade kunnat gjort. Hoppas han alltid är så romantisk min karl, för det är underbart!

När vi ätit frukost började vi stöka inför midsommarfirandet. Vädret var helt okej, inte medelhavsvärme men inget regn och solen tittade fram under dagen några gånger. Andreas dukade upp långbord på tomten och snart satt där 20 glada personer och ått sillunch. Cleo sov men tillslut var vi tvugna att väcka henne för att inte missa danesn runt midsommarstången. Alla i byn samlades nere vi stranden och klädde och reste stången innan vi dansade oss svettiga. Cleo verkade inte särskilt imponerad mer än av björnen sover när hon och  jag lekte björnar tillsammans med några andra barn. Efter dansen var det dags för fika med blåbärspaj. På kvällen begav vi oss till Johanna och Per i juniskär där vi blev bjudna på grillat och en helt sagolik marängtårta till efterrätt. Vi var hemma vid elva och DÅ som först tyckte Cleo att det var dags att somna. Ibland undrar jag hur hon orkar men på något lustigt sätt verkar hon reglera det där på egen hand. Men så är vi nog hjälpta av att vi har så bra sovrutiner på henne för då verkar det som om ett litet ”snedsteg” (läs uppesittarkväll) inte stör henne alls.

Jag fick ju mer presenter också. Ett plommonträd av Johanna och Per med tillhörande spade att plantera trädet med av Svärmor och trädgivarna. Min goa svärmor hade även köpt ett par örhängen från tidigare nämnda guldsmed i samma stil som både ringar och halsband, kunde det bli bättre? Av Pierre, Tess och Peter fick jag en korg från Bodyshop som inte var av denna värld. Jag älskar Bodyshop men har sällan råd att unna mig en massa saker därifrån men nu har jag så det räcker ett tag. Jag fick presentkort på Plantagen (me love Plantagen) och blommor. Daniel hade vid det här laget också anslutit i Långsjön och han hade med sig en present från honom och Madden. EN PULSKLOCKA! En riktig med bra grejer där man kan föra över till datorn, föra dagbok, jämföra resultat och ange hur hårt man vill träna. Det är som att ha en PT med sig för när klockan piper för att pulsen är för låg måste jag ju springa snabbare för att få slut på pipandet, ha ha. Nu är det ännu roligare att sticka ut och springa;) Jag kan inte med ord beskriva hur nöjd jag är med min 30-årsdag och med alla presenter. Nu låter det som om jag är en materialist av allra värsta slag men det är inte det som är poängen utan att varje present var så genomtänkt och verkligen en ”Jessi-present” så att det slog volter i bröstet på mig. Tänk vilka underbar människor som finns runt mig, TACK alla ni som var med och gjorde min 30-årsdag (och Cleos första midsommar) så oförglömlig.

Midsommardagen bjöd på jogging (såklart med nya pulsklockan), lek med Cleo på stranden, fikabesök av svärmor, svägerksa och Per, middag med massa snack och mys med nära och kära. Idag åkte vi hem och det gick minst sagt smärtfritt, Cleo sov tre av ter och en halv timme:) Nu har vi grillat, lekt i sandlådan och hunnit träffa våra fina grannar. Cleo har haft det jättebra men hon har nog saknat sina kompisar lite så hon fick leka av sig ordentligt innan det var dags för bad och säng. Nu ska vi titta på en film, vi har inte haft varken tv eller dator uppe i stugan. Vi glömde boxen till tvn och glömde pinkoden till datorn (japp vi är lite glömska) så vi har verkligen fått pröva på att umgås oldschool. Men med så härligt sällskap som vi har haft har det inte varit några som helst problem. Ibland kan det nog vara nyttigt att faktiskt bara umgås utan tv och dator, vi uppskattade det i alla fall:)

Ha nu en trevlig kväll allihop och håll tummarna för att det blir sol i vekcan nu när jag är ledig;)

(Bilder kommer, Madde tog kort med sin kamera och fick fick inte möjlighet att föra över. Men jag hoppas de kommer snart…)

Igår hade vi Cleos sista ettårskalas. Lite vemodigt eftersom jag dels älskar kalas och dels eftersom det betyder att min lilla fina bebis numer är ett barn mer än bebis, på riktigt! Redan på lördagen började trevligheterna eftersom famjljen från norr kom ner. Vi dukade upp till stormiddag för även min fina syster och hennes Daniel ville komma. Vi grillade och snackade om ditten och datten. Ganska mycket bebissnack blev det eftersom Johannas mage nu är gigantiskt stor och lillkusinen väntas dyka upp (ner?) om dryga månaden. Som vi längtar!

Efter söndagens joggingtur började fixandet här hemma medan farmor och pappan tog med Cleo ut i sandlådan. Hon älskar den där sandlådan och klättar ivrigt i och ur. Det verkar förresten vara halva tjusningen att klättra i och ur eller så övar hon bara sina motoriska färdigheter. Och övning ger ju som bekant just färdighet för hon går jättebra nu, klättrar själv upp på rutschkanan på öppna förskolan, kan själv ta sig ner från vår ganska höga soffa utan att dundra i marken, klättrar som sagt i och ur sandlådan utan problem och tar sig även upp på mindre lämpliga platser. Men vad gör väl det när man övar???

Vid ett kom min mamma som är ovärderlig. Hon hade bakat västerbottenpaj, gjort snittar i mängder och fixat allt ”papp-porslin”. Vi hade fixat fetaossallad, bröd, smör, ost, prinskorvar till barnen och karlarna och gjort tårtor och kakor den här helgen också. Andreas står för kak-bakandet här hemma medan jag fixade tårtorna. Sen började gästerna välla in. Vi blev nog totalt, efter något sent återbud, bort emot 30 personer vilket Cleo såklart gillade. Hon var i sitt essä och trots att hon bara sovit 45 minuter så underhöll hon alla med sina konster. Det roliga är att hon efter varje ”konst” vill ha applåder och börjar själv klappa händerna medan hon stirrar på publiken för att få dem att göra likadant… Hon fick helt sjukt fina presenter men det roligaste var nog när hon öppnade paketet med dockan i från faster och farbror. Det första hon gör är att krama dockan och sen ge den en blöt puss mitt på munnen. Allt detta medan farbror Per filmar. Vår lilla kärleksspridare! Hon gillar verkligen att pussas, men bara när hon själv vill. Frågar vi när det inte passar skakar hon mest på huvudet! Hon fick också äntligen en trumma, lik den som finns på öppna förskolan och hon trummade loss ordentligt. Det var knappt hon släppte ifrån sig trummpinnarna så att sysslingen Elsa-Lo fick prova. Hon fick också massa kläder (toppenfina såklart) en saccosäck som hon redan imorse provade att dricka sin morgonvälling i, hela två badpooler, en till landet och en hit hem, pussel, sin första DVD med Molly mus, en alldeles egen trädgårdsfotölj och en helt underbar cykelstol från Holland. När vi var i Holland såg vi dessa fina stolar på var och varannan cykel och förargades lite över att vi i Sverige bara har den där traditionella varianten där barnet sitter bak på cykeln. Min fina pappa och hans fru snappade ju upp detta och köpte med sig just en sådan till Cleo. Hon sitter nu fram på styret och ser allt nör vi cyklar inte bara mammas rygg (hur kul är det???) och det finns ett visir så hon inte får blåsten i ansiktet och en liten ”filt” som är färst på visiret så att det inte blåser kallt på benen. Den är gudomlig och när vi provade den idag verkade hon uppskatta cykelturen ordentligt. Hjälmen däremot var mindre uppskattade men så fort vi började cykla var det ju så kul att hon glömde den där hemska saken på huvudet. Vi fick även ett mycket genröst bidrag till en ny bilbarnstol av min mamma och hennes Janne så idag när vi ändå skulle handla cykelhjälm till gosan blev det också en ny toppenfin bilstol med massa goa finesser!

Inte var det slut där inte, jag blev lite överraskad också. Jag fyller ju tydligen år snart (jag vet, jag fyller the big 3 0, så nu är det nämnt en gång för alla) och min familj med min make i spetsen hade en överrsakning. Cleos fina cykelstol kunde ju inte gärna hängas i luften och eftesom jag saknar cykel fick jag just en sådan av familjen. Min make var delaktig på det sätt att han har haft cykeln gömd i grannens garage utan att jag anat något alls… Cykeln är precis som jag vill ha den, högt styre, lagom mycket växlar (tre, behöver man egentligen fler???), fotbroms och handbroms. Att den är lila gör inte saken värre. Min pappa höll ett litet tal och jag fick även ett vackert pärlhalsband från Skjutafrika, hm Sydafrika menar jag ju, och en tröja i gult som var jättesnygg.

Nu får jag nog sluta skriva för jag kan fortsätta hur länge som helst och det ska jag inte. Summan av kardemumman är att kalaset blev toppen, solen sken så vi kunde vara ute, Cleo njöt av både god mat (inte trodde jag att anjovissnittar skulle gå hem hos en ettåring) och sällskapet och alla verkade ha så trevligt. Jag blir så glad av att se alla i vår familj (min mamma och pappa med deras nya kärlekar, Andreas mamma, min sida av släkten, Andreas syster, hennes Per, ja alla…) tillsammans och trivas med varandra. Det är så viktigt att komma överens, allra helst för Cleos skull. Tack min älskade familj, både ni huvudstaden och ni i Norr. Ni är verkligen fantastiska!

Vackrast

Fick ett önskemål av Hanna om att lägga ut bild på Cleos fina cykelstol så här kommer den. Med nya hjälmen på Cleo (jag har också en i vanliga fall, nå´n ordning ska det ju vara) och min fina cykel:)

Nya cykeln med den eminenta cykelstolen till Cleo:)

Min make är nog den finaste som finns. Idag skulle han in till stan för att träffa sin ortoped på Sophiahemmet (inläggen bråkar med honom…) och vem tänker han på? Jo MIN familj och att Cleos mormor säkert skulle bli glad av ett besök. Hon blev inte bara glad utan överlycklig och även Cleos moster ville följa med på lunch. Eftersom Cleos morfar är i Sverige för en viss födelsedag som stundar så ringdes även han ner till city såklart och en härlig lunch hade de tydligen haft! Madden bjöd på Berns-lunch inklusive dessertbuffé och mormor berättade stolt att hon matat Cleo och promenerat med henne hand i hand. Min fina man som tänker på alla andra, åh va jag älskar honom!

Jag hämtade upp pappan och barnet på stationen i Märsta när jag kom från jobbet. När vi kom hem satte vi oss på baksidan och åt gröt (Cleo) och drack kaffe (mamman). Efter kanske fem minuter kom de barn som ville leka med Cleo och Cleo glämde helt bort att hon hade ett kex i munnet och började fäkta vilt med armarna. Ner skulle hon och leka med kompisarna såklart. Lilla vilden hade nog sand och gräs precis överallt när vi tog av henne kläderna så stämmer uttalandet ”smutsiga barn är lyckliga” som jag tror så är Cleo förmodligen världens lyckligaste:)

Den lilla vilda fina dottern med en typisk Cleo-min…

Jag har varit ledig i fyra dagar och jag fattar inte vad som hände men nu är det slut på det roliga;) I torsdags åkte vi till Kista Galleria på förmiddagen och shoppade lite. Mest presenter faktiskt men också ett nytt överkast, ÄNTLIGEN! Vi passade på att äta på deras ljuvliga food court, libanesiskt blev det. Cleo var som vanligt mycket förtjust i maten, hon brås på sin far för det jag tycker är för starkt slurpar hon glatt i sig… När vi kom hem var det lek ute för hela slanten, Cleo är verkligen ett ”utebarn”, hon skulle vara ute dygnets alla timmar om hon fick… Dessutom älskar barnen på gården henne och kärleken är besvarad. När vi kommer hem rusar en sisådär sju ungar emot oss och ropar CLEOOOOOO. De vill att hon ska vara ute med dem trots att hon ännu inte är precis superaktiv i sitt lekande med andra barn. Hon går villigt med på promenad när barnen tar henne i handen och ibland har vi samma gäng ungar sittande i vår hall för att de alla vill hjälpa till att klä av Cleo eller bara följa henne hem. Är vi ute på baksidan tar det inte lång tid förrän den är full av barn som vill veta exakt vad Andreas gör eller varför han gör det. Att barnens föräldrar dessutom är supertrevliga gör ju att vi har det lika trevligt som Cleo vilket gör att vi varje kväll när vi äntligen får med vår lilla utegosa in förundras över hur vi kan ha haft sån tur och hamna i ett så underbart område:)

På fredagen kom Tess och Peter ner från Sundsvall så efter lunch blev det mest en massa snack och tjatter. Vi har inte setts sen i januari och dessutom har de söta två förlovat sig så det fanns en hel del att gå igenom. För er som inte känner Andreas sedan tidigare men känner mig så är Tess Andreas Joel kan man säga, med andra ord hans allra bästa tjejkompis. Hon har nu gått och kärat ner sig i, flyttat ihop med och nu även förlovat sig med Andreas kompis Peter (nej inte genom Andreas) som han har spelat amerikansk fotboll med i Flames. Trots att det är lilla Sundsvall vi pratar om så är världen ändå liten, det var non en kärleksekvation som ingen trodde skulle uppstå men alla, inte minst vi, är superglada för att den faktiskt gjorde det! Vi hann vara ute lite och leka också, Peter och Cleo hittade varandra, innan det började regna. Regnet höll sen i sig vilket inte var jättelyckat eftersom vi skulle spendera kvällen på Midgårdsvallen och hejja på Andreas som hade match. Det spöregnade HELA matchen med ett litet uppehåll i pausen och vi var genomblöta och kalla när vi kom hem. Den enda som var torr om kroppen, varm och glad var Cleo. Hur den ungen kan vara så glad nöjd trots att hon får spöregn i ansikte och tvingas vara vaken till klockan tio kvällen övergår mitt förstånd. Hon är helt fantastisk! Inte ett pip trots att det var högljutt och livat på läktaren (inte minst från mamman hennes) och hur mycket folk som helst som skrek. Väl hemma somnade hon på två röda och sov fram till åtta på morgonen.

Lördagen började med ett kalas. Nova, Cleos kompis, fyllde ett år och bjöd på massa gott. Eller ja hennes mamma var det som rent tekniskt som bjöd på det eftersom hon bakat en miljard sorters kakor som var gudomliga och lika gott bröd med goda röror till. Det var jättetrevligt och Cleo verkade också trivas. Det hade dock blivit en dubbelbokning i kalasandet så efter bara en och en halv timme var vi tvugna att rusa vidare. Liam har fyllt hela fyra år och skulle nu ha kalas i nyrenoverade lägenheten i Nacka. Det är lite speciellt med Liam eftersom Jessica var själv första tiden med honom och vi alla tjejerna blev någon slags extramamma åt honom. Jag minns det som igår när han efter över två veckors övertid och ett dygn med ”igångsättning” utan värkar snittades ut ur Jessicas mage och var det finaste vi någonsin sett. Jag minns lika väl när jag fick åka kommunalt genom halva stan för att få tag på magdroppar åt stackars bebisen som naturligtvis fick magknipen från helvetet just när endast jourapoteket i city var öppet. Det var FYRA ÅR SEDAN och han är nu stora killen. Nu finns ju dessutom min guddoter Nea och hennes pappa Rickard med i bilden. Det bjöds på ännu mer gott där hemma och tillslut svettades både jag och Andreas av alla sötsaker vi satt i oss. Cleo ville nog inte alls åka hem för hon hittade lekparadiset i form av Neas rum som utöver alla leksaker innehöll en hel drös roliga lekkamrater.

Inte var det slut på kalasandet där inte. Idag var det dags igen. Ut till en liten ö ute i havet mellan Åkersberga och Norrtälje åkte vi för att fira min kusins lilla son som skulle namnges idag. Där bjöds det på ännu mera godsaker i form av en skärgårdslunch och sedan hemmagjorda biskvier och tårta. Mums sa vi och har magknip fortfarande. Det var fullt ös där också med släkt i alla åldrar. Mycket trevligt måste jag säga:)

Nu har min fina make fixat på tomten och vi har pratat med våra grannar om vilka buskar vi ska plantera som ”avgränsning” mot allmänheten. Han är inte ledig många sekunder min man, är det inte fotbollen så är det fixande här hemma. Och sen på semestern ska landet fixas. Herregud vilken tur att jag har en man som aldrig klagar;) Nu ska jag pussa lite på den fina maken som just kom in, så får ni alla ha det så gott så länge…

Jag älskar amerikansk fotboll! Men jag älskar min man mer och därför har vi (nästan) tagit beslutet att det här blir sista säsnongen han spelar så från och med nästa år får jag ha min fina make och Cleo sin fina pappa hemma JÄMT!!! Idag var vi hur som helst och tittade på fotboll tillsammans vilket aldrig händer i vanliga fall eftersom Andreas är den som brukar spela. Stockholm tog emot Djurgården på Zinken och lilla familjen Fjäll hämtade upp Yström (från laget) i kista och åkte dit. Det är alltid kul att titta på fotboll men matchen var ganska lam eftersom Stockholm fullkomligt utklassade DIF. Dessutom ville jag ju se Jets spela. Jag vill stå vid sidlinjen och skrika mig hes och se min vackra man mejja ner en dubbelt så stor kille för att kunna fläska på i ytterliggare tre yards, ramla in i endzone med huvudet före och göra en välförtjänt TD. Men från och med nästa säsong är det nog så här vi kommer att ha det, stå vid sidlinjen (eller ja springa eftersom vi samtidigt måste jaga Cleo) och tillsammans titta på matchen. Jag har därför bestämt mig för att verkligen njuta av den här säsongen och njuta av den stolthet jag känner varje gång jag går från planen med min blåslagna men oftast väldigt nöjda make!

Jag är själv ikväll! Andreas är hos en kille i laget på fest. Jag och fyllefester går inte riktigt ihop så jag avböjde vänligt men bestämt med Cleo som ursäkt. Andreas tog med sig några folköl eftersom inte han heller är något fan av fylla längre. Cleo sover och andas så sött i babyvakten. Vi har börjat med nya rutiner hos lillagosan. För ett tag sedan blev det plötsligt svårare att lägga Cleo. Hon var tokpigg vid läggningsdags trots att hon varit igång hela dagen som vanligt. Efter ett familjeråd tog vi beslutet att Cleo numer bara ska sova en gång på dagen för att se om detta kan hjälpa. Hon är ju snart ett år så det börjar bli dags ändå att införa den rutinen eftersom förskolan börjar snart. Det har gått förvånansvärt bra och hon somnar nu som en stock vid 19:00 på kvällen. Visst, det känns lite tidigt men om ett tag när rutinen är befäst kan hon nog orka hålla igång lite längre på kvällarna. Nu ser dagen ut som så att hon vaknar kring 7:00 (ja, vi är bortskämda, hon har alltid sovit bra på nätterna och sen jag slutade amma nattetid för några månader sedan sover hon 10-12 timmar utan problem) och är sedan vaken till kanske 12 då hon istället sover en längre stund. Oftast är ju Andreas och hon på öppna förskolan på förmiddagen och efter det kan hon sova upp emot två timmar. Efter middagen vid 17 brukar vara en kritisk tid och tröttgnället kan komma igång. Eftersom vi bor så fantastiskt så klär Andreas då på sig och går ut med Cleo. Där är det oftast fullt med barn som Cleo glatt leker med tills vi får slita henne från sandlådan. Hon har humör vår lilla prinsesesa:)

 Nu ska jag nog gå och hänga tvätt och sen göra mig i ordning för sängen. Hoppas jag orkar hålla mig vaken tills Andreas kommer hem så jag får höra lite skvaller som det alltid blir efter en fest med laget. Och för att jag ska hinna titta på honom innan jag somnar så att jag sover gott…

Det är inte lätt att fånga henne när hon är på språng men här är ett försök att fota vår fina tjej när hon går. Så stolt och glad:)

Jag minns det som igår när jag satt och skrev snöiga inlägg och så nu är det nästan sommar. Idag har det känts så i alla fall, och förra helgen också. Vädret är toppen, solen skiner, himlen är blå och vi bor i hus. Resultatet av den ekvationen blir mucho utetid. I söndags gick vi ut lagom till frukost (som naturligtvis intogs på baksidan) och gick in klockan åtta på kvällen. Vi hade städdag på gården och efter att ha slitit ett bra tag så bestämde vi oss för att dra fram långborden från föreningshuset och grillarna från tomterna och ha grillparty. Eftersom det var söndag och det mest var barnfamiljer ute så blev det mer grillning än party men hjälp va mysigt det var. Cleo hamnade hos en av favorittjejerna som försåg henne med kex och tzatsiki så hon var väldigt nöjd och föräldrarna likaså som i lugn och ro kunde äta upp middagen.

Mycket utetid blir det men ändå är älsklingen sjuk. Inatt skrämde hon oss med ett kruppanfall. NU förstår jag vad de menar med att man hör skillnad på hosta och hosta. Hon fick ingen luft stackarn och min tappra make gick ut på balkongen med henne och stod och vaggade i 20 minuter. Det var vårdguidens tips och likaså Löwets närakut som vi uppsökte idag (också på inrådan av vårduiden). Vi fick kortison som vi ska ge inatt ifall hon får ett nytt anfall och sen ska vi försöka igen med ventolin. Astma trodde läkaren inte att det var men vidare utredning blir nog aktuell om hostan inte ger med sig. Första gången vi gick till läkare för att hon hostade så det lät som hon skulle kvävas var i december och då hade hon hostat ett tag. Den har inte gett med sig än så ihärdig är bara förnamnet. Som tur var är vår lilla kämpe en glad skrutta som äter, dricker och är glad när hon inte hostar. Måtte hon bara få bli HELT frisk snart…

Andreas har idag bytt däck på volvon (forden kan vi inte fixa själva så den får vänta), lagt sten på framsidan där det snart ska byggas trapp, lekt med sin dotter medan mamman fick ta en härlig joggingtur, lagat en hel ljvulig lunch på strömming och senare en lika ljuvlig middag med grillad entrecote. Han är en duktig make och en mycket kär person här i hemmet. Cleo säger äntligen pappa till hans stora glädje, nu är det rättvist eftersom hon har sagt mamma ett tag.

Cleo har äntligen gått upp lite i vikt men inte så mycket som man kanske önskat enligt BVC-Karin. Hon är nu 69 cm lång och väger 8050 gram. Lite under sin normala kurva på vikten men hon ökar i alla fall. Hon går med endast en hand som stöd men så fort vi släpper står hon någon sekund och sen sätter hon sig ner. Hon har tagit några steg vid några tillfällen men så fort hon inser att hon går själv blir hon feg och sätter sig ner. På måndag blir hon elva månader och är den mest ljuvliga varelse man kan tänka sig. Hon vaknar med ett leende och somnar med ett leende. Hon är som en solstråle som dessutom avgudar barnen här på gatan och vinkar glatt så fort någon går förbi. Mitt fina hjärta…

Nu har äntligen min älskade man kommit in från ”tomtfixandet” så vi tänkte umgås lite innan ögonen faller ihop på oss båda. Det är tröttsamt med hus men ack så underbart:)

Pust och puh, fattar inte var tiden tar vägen?!?! Jag vill egentligen bara uppdatera lite och säga att vi lever. Cleo har varit sjuk igen men febern är borta. Hon låg i 40 graders feber i fyra dagar men sen vände det så nu hostar och snorar hon ”bara”. Hon är ju dock som alltid ett litet energiknippe, hur nu det är möjligt…

 Jag jobbar och står i. Det är tokroligt men ganska tufft att börja nytt arbete när tankarna redan är fyllda med nytt. Det sista jag prioriterar på min lediga tid är tyvärr datorn så därför pausar jag nog bloggandet ett litet tag. Dotter och man behöver få sin tid av sin mamma och fru så datorn får ligga orörd vilket faktiskt är ganska skönt. Fixa på tomten och med huset blev helt plötsligt jättekul igen nu när solen skiner och snön är borta så det tar lite tid också…

Andreas trivs som fisken i vattnet med att vara pappaledig. De går på öppna förskolan, leker med grannbarnen, lunchar med polare och tar hand om huset. Idag fick jag ett MMS med en leende pappa som hade en leende bebis på magen i bärsele. Det stod att de hade dammsugit, dammtorkat och skurat golven, underbara fina make och lika underbara och fina dotter:) Det är inte helt fel att komma hem till ett skinande rent hem med rykande mat på bordet som dessutom smakar ljuvligt och bli överröst med pussar från älsklingarna. Livet kunde inte vara bättre tror jag (jo Cleo kunde få vara frisk förstås…).

Ta hand om er så ska jag försöka kika in då och då för att uppdatera hur livet fortsrkider här på spacestreet i Määäääärsta! 

Cleo på ”promenad” med mormor i vårsolen på balkongen.

Tittar på folket i liften, spännande…

Storslagen utsikt från balkongen på stugan!

Cleo med sin fina moster…

Åka pulka är kul men det ska gå fort:)

Madde och Daniels tur att fixa käket…

Daniel, mamman och Cleo på ”Broken” där Madde jobbade för några år sedan. Supergod lunch:)

Andreas och Madeleine väntar på maten, nördiga som få…

Grillbuffé på Tegetornet bjöd mamma och janne på, mums…

Joahnna har utmanat mig. Man ska skriva fem läskiga saker att äta och skicka den till fem andra bloggare för att se om de vågar äta den. De här var vad Johanna skrev

1. Inälvsmat (lever, njure, tarmarna man gör korv av) – Äter lever men resten har jag nog aldrig provat…
2. Créme brulée (eller hur det stavas) – Gillar jag skarpt, gärna med bränt socker ovanpå.
3. Leverpastej (tycker inte det räknas in som inälvsmat, det är ju allt möjligt annat skit i också) – Dubbelmums, på tunnbröd med saltgurka på är det som bäst…
4. Pölsa - MUMS, äter vi ibland här hemma! Andreas har potatis till men jag nöjer mig med rödbetor.
5. Fettdaller på kött - Hm, vet inte vad du menar riktigt men menar du typ gelé på sylta så petar jag bort det. Fett på kött äter jag dock, det är ju marmoreingen av fettet som gör det saftigt;)

Jag tycker att hon är lite taskig som skickar den utmaningen till mig;) Jag som äter allt och lite till för jag har verkligen svårt att komma läskiga saker att äta.

1: Jello (den där amerikanska sörjan)

2: Rå lök, ALLT smakar ju lök sen, blä!

3: Paltbröd med den där läskiga vita såsen.

Kommer inte på nr 4 och nr 5 tyvärr. Som sagt, jag är INTE kinkig med maten…

Jag utmanar Anna, Nina och Hanna. Läser inte så många bloggar så det får räcka med tre, men så skrev jag bara tre läskiga matsaker också… Jag är inte rolig att utmana:)

Min söta fd. kollega Ruby (även kallad UUUUUbi som jobbade som resurs åt en flicka med autism på min avdelning och gjorde ett strålande jobb) fick den 11e februari en son som ska heta Milo. Stor grattiskram till fina Ruby och hennes Andreas (och vovven Sigge såklart) till deras juvel. Det största som kan hända en människa har nu skett ännu en gång och jag förundras varje gång över livets små mirakel.