Mitt liv som förortsmamma…

Ju längre tid det går mellan blogginläggen desto mer finns det ju att skriva och desto mer drar jag mig för det. Samtidigt vill jag inte sluta blogga så jag får väl stå ut med att det går en mindre evigheter mellan inläggen och att jag inte kan skriva allt som händer. Hoppas ni står ut också…

Hur som helst så mår vi bra! Jättebra faktiskt. Vi har börjat med en ny trevlig lördagssyssla som våra fina vänner Henrik och Cilla lurat med oss på. Varje lördagsmorgon klockan nio möts vi i simhallens lilla barnpool och ägnar några timmar åt att bada, plaska, leka, fika och duscha. Cleo gillade det tidigare men i lördags verkade hon fått fnatt och TOKÄLSKADE det. Hon som på babysimmet skrek när den stora läskiga mattan togs fram i poolen kunde i lördags inte släppa den. Hon klättrade upp på den (med hjälp av min hand) och kastade sig sedan ut i vattnet och hoppades på att bli fångad. Det blev hon men hälften av gångerna hamnade hon under vattnet eftersom vi tydligen inte var tillräckligt snabba. Hon skulle upp och stå på madrassen och övade balansen rejält. Hon stod riktigt stadigt. Marie och Levina gjorde oss sällskap liksom några kompisar till Cilla och Henrik. (Som för övrigt har en son som går på Cleos avdelning på förskolan). Med andra ord ett gäng barn (Cilla och Henrik har ju två att bidra med) och jag har aldrig sett Cleo trivas så. Efter en dryg timme och med ett barn som mer liknande ett russin fick vi tvinga oss ur badet för att äta lite mellis. Så fort det var avklarat tänkte Cleo slänga sig i igen med badrocken på. Det kändes dock som en lagom badomgång så vi gick upp. Jag hade dessutom varit ute på en joggingtur och sprang även upp till badet så jag var lagom mör.

När vi var klara med badandet åkte vi vidare mot Vallentuna via Täby där vi köpte en vagn. Begagnad alltså! Cleos fina vagn är just för fin. Hon har den ju på förskolan och sover i och dels känns risken stor att den blir stulen/förstörd eftersom vi under veckorna lämnar den i deras förråd på nätterna och dels så har den redan blivit lite misshandlad (oavsiktligt) av pedagoger som inte visste hur bromsen funkar utan drog den med bromsen i. Vi gillar verkligen vagnen och har tänkt ha den till minst ett barn till och känns på tok för dyr för att riskera på förskolan. Vi har därför köpt en Emmaljunga scooter. Cleo verkar gilla den skarpt. Hela förmiddagen har hon ägnat åt att klättra upp i den, sitta i vagnen ett tag och sjunga lite för att sedan klättra ner. Säga vad man vill om vår älskade bugga men det kan hon faktiskt inte göra med den. Det blev en mörklblå scooter med silverinslag och eftersom det är kallt ute måste hon ju ha en åkpåse. Den måste ju vara blå eftersom vagnen är blå så jag hittade en Alvi åkpåse i mörkblått på blocket så nu är vagnen komplett och redo att användas imorgon. Hon fick provsova när vi gick hem från Henrik och Cilla i förmiddags efter massa lek med deras tjejer och det gick så bra så att sova inbäddad i den något större scootern (större än buggan alltså). Priset för vagn och åkpåse landade på 950:- och jag måste säga att jag är fruktansvärt nöjd med vårt köp:)

Jobbet går bra! Jag trivs verkligen bra och det som känns så fantastisk är att jag verkligen känner att jag ska jobba här länge. Det har jag inte känt på de tidigare två ”riktiga” arbetsplatserna. I Nacka visste vi ju att vi skulle flytta för eller senare. I Täby blev jag inte långvarig så där hann jag ju aldrig känna efter ordentligt. Men här tänker jag stanna. I alla fall tills Cleo och eventuella framtida syskon blir lite äldre och DÅ först söka mig till skolans värld. Cleos jobba går också bra. Hon trivs verkligen bra och ofta när jag kommer vinkar hon bara till mig och fortsätter sen leka. När jag väl tvingar henne därifrån protesterar hon vilt men blir glad när hon ser cykeln. Hon gillar ju att cykla också;) Nu har mitt schema krånglat till sig och hon kommer att få gå mellan 9 och 15:45 på onsdagar vilket inte alls känns bra men jag vet ju trots allt att hon har det bra. Så fort det lugnar ner sig på jobbet och vi har lyckats anställa alla förskollärare vi ska hoppas jag att jag kan gå tillbaka till mitt ursprungsschema som matchade så bra med Andreas schema så hon slipper så långa dagar. Vi har dock lyckats pussla så det blir max 31 timmar i veckan vilket är maxgränsen för vår del känns det som. Hon är verkligen trött när vi är hemma först vid fyra så det känns inte schysst mot vår lilla älskling.

Hon pratar mer än nånsin och det märks att hon lär sig så mycket på förskolan. Hennes favvogrönska är gurka och hon går ofta runt med en gurkbit i näven som hon gnager på medan vi lagar middag. Igår kom hon fram till mig och visade sin gurka medan hon sa ”guka”. Förra veckan när moster var här ringde hon till min mamma och då kom en bild upp på mobilen. ”Momo” utbrast hon då flera gånger och mormorn började gråta i andra änden. Söta… Hon utvecklas varje dag mitt framför ögonen på oss och det är underbart att se. Eftersom min förskola där jag jobbar är helt ny och jobbar på ett helt annorlunda sätt är det många som är nyfikna på oss. Cleos förskola är inget undantag. De bad att få komma till oss en kväll och få en rundvandring vilket jag naturligtvis ställde upp på. Alla pedagoger utom en kom på guidningen och de hade otroligt många bra frågor, verkade så intresserade och berättade dessutom mycket om verksamheten hos dem. Jag förstår varför Cleo utvecklas så och är så glad att hon hamnat just här. Det är fantastiska pedagoger som verkligen brinner för barns lärande och att få träffa dem utanför förskolans väggar men ändå som pedagoger i en annan form var otroligt givande. Och lugnande för mig som fick chans att höra lite om Cleos vardag och lära känna hennes pedagoger på ett annat plan.

Nu har min fina man kommit ner igen efter att ha nattat Cleo och kommenterade just att ”Oj vad du skriver!”. Jag tror han vill umgås så jag rundar av här. På återseende alla…

Cleo glad i sin nya vagn:)

Nyklippt älskling! Inte så nöjd när mamman tvingat henne att sitta stilla för att slita och dra i hennes lugg. Men den var ju så lååååång:)

Detta inlägg postades söndag, oktober 18th, 2009 kl. 9:23 e m och är arkiverad under Allt och inget. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.