Mitt liv som förortsmamma…

Som ni ser har vi semester, då även från bloggandet. Vi mår bra i alla fall och njuter av att bara få vara tillsammans. Och av lugnet och tystnaden. Man kan nästan höra tystnaden här på natten! Cleo äter sin sista dos penicilin idag så nu håller vi mest tummarna för att hon inte får tillbaka något skräp. Hennes andning är bättre men långt ifrån bra, man hör verkligen varje andetag som nåon tung ”klump”. Men hon är pigg och glad så det är väl inget att oroa sig för. Ska höra med BVC för säkerhets skull eftersom hon låtit så här sedan november och praktiskt taget varit förkyld med hosta sen dess. Kanske dags att kolla upp?!?!

Hur som helst så är hon PIGG! Nu när det är semester blir ju kvällarna lätt lite senare än vanligt så vi är lite bortskämda med sovmornar. Hon sover mellan ungefär nio på kvällen till nio på morgonen utan ett knyst så vi ska inte klaga. Inte sover hon mer på dagen heller utan snarare mindre, märkligt… DOCK så har hon under en period vägrat välling. Verkligen tokvägrat! Det har fått bli gröt både kväll och morgon istället och kanske är det så att hon står sig bättre på kvällsgröt??? Ikväll provade vi med välling igen och då slurpade hon plötsligt i sig en hel flaska och somnade dessutom klockan åtta så Andreas förslag var att vi skulle lägga oss lite tidigare idag så vi orkar med att hon vaknar tidigare imorgon… Bortskämda eller;)

Jag har haft en mammapaus! Varje sommar ses mitt tjejgäng ute på en kompis land. Den tradtitionen har vi hållt på med i ganska många år (åtta-nio år kanske) så jag ville ju inte missa den för allt i världen. Det jobbiga var ju att jag för första gången skulle vara borta från Cleo, i två nätter. Jag åkte ner på lördagmorgonen och hela resan ner ångrade jag att jag åkt från mina hjärtan. När jag väl kom dit och vi hade lika trevligt som alltid kändes det lite bättre men när jag skulle lägga mig på kvällen kunde jag knappt andas av längtan. Jag sov i samma rum som Jessica som också har man och barn hemma vilket var tur för ingen annan hade nog stått ut med vårt tjat om barnen och längtan efter våra karlar. Helgen var i alla fall lyckad som bara den med god mat, massa vin, tjejsnack till tusen och de årliga sommabomästerskapen. En kille hade dock smugit sig in, Aston 5 veckor gammal som fått dispans att närvara vid den annars kill- och barnfria helgen eftersom han ammas.  Helt fantastiskt var det som sagt men lika fantastiskt var det att få komma hem och krama på man och barn. Andreas hade köpt en vacker bukett blommor när jag kom hem (eller jag till landet) med ett kort där det stod att han saknat mig så det var uppenbarligen inte bara jag som lidit av att vara ifrån varandra… Gulliga maken!

Cleo röjer på här uppe. Hon har hittat nya favoritsaker att göra och det ena är att städa! Hon tar en liten pappersbit och sen går hon runt i stugan och torkar bord, stolar, soffan, katten och allt annat som kommer i hennes väg. Hon har också börjat gilla att rita så vi har köpt papper och tuschpennor till henne som hon får leka med under sträng uppsikt. Det som verkar vara mest spännande är att ta av och sätta på korken så det gör hon. Där emellan ritar hon ett sterck med pennan sen på med korken. Å så av med korken för att rita ett streck å så på med korken. Ja, ni förstår…

Vi umgås med svärmor och svägerska en hel del också, samtidigt som vi hejjar på bebben i magen som beräknas komma ut nästa vecka. Och helgen när jag var borta hade Andreas jagat upp lite folk med barn så att Cleo fick leka av sig lite. Det är inte så mycket barn här ute på landet så hon blir helt lyrisk så fort ett barn visar sig. Tur att det finns kompisar med barn här uppe i Norr också som vi kan våldgästa för en stunds lek:) Idag var vi ute och besökte kyrkan där vi gifte oss för snart ett år sedan. Vi fikade på det lilla fiket som ligger jämte ån och jag kunde nästan känna samma nervositet som jag gjorde den 8e augusti förra året. Vilken magisk dag det var och den magiska känslan kommer nog alltid infinna sig när vi ser den vita pyttelilla stenkyrkan vid ån där vi lovade varandra evig kärlek…

Nu väntar jag på att Andreas ska komma in och umgås lite med sin fru. Han är ute och fixar på tomten, det ska klippas gräs, krattas och trimmas vid kanterna. Ingen rast och ingen ro fast det är semester;)

På landet i fina klänningen som morfar köpt:)

På med korken...

Rita, rita, rita...

Detta inlägg postades onsdag, juli 8th, 2009 kl. 10:39 e m och är arkiverad under Allt och inget. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.