Mitt liv som förortsmamma…

Min dag har känts oändlig… Jag är verkligen öm i hela kroppen idag och jättetrött! Igår hade vi nämligen träning, fotbollsfruarna/flickvännerna/cheerleaders och jag. För er som inte vet så har någon knäppgök kommit på den briljanta idén att vi tjejer ska möta grabbarna i en match i just amerikansk fotboll. Världens goaste Sanja (knöppgöken) med hjälp från några andra har verkligen gått in för det här och jag är INTE sen att hänga på. Tills igår tyckte jag att det var en mycket bra idé men när jag närmade mig plan kändes den inte lika bra. Efter träningen var jag dock övertygad om vilken sjukt rolig idé detta är och är så taggad så jag vet inte vad… Jag kan dock börja med att tala om att hjälmen våra älsklingar bär på plan väger 4 kilo ungefär. Nu är ju jag en ganska liten tjej så mina skydd tillhör egentligen peewee (de är typ 10-11 år) och jag tror att även hjälmen var av modell mindre men vägde fortfarande några kilo. Tänk er att springa med flera kilon på huvudet, breda axlar som få, försöka fånga en boll medan du springer det snabbaste du kan samtidigt som du försöker värja dig för galna människor som inget hellre vill än krossa dig och slänga dig i backen så det smäller. Så har min make det flera gånger i veckan och även jag igår! Det låter kanske märkligt men idag med en fruktansvärt öm kropp, blåmärken lite överallt, en nacke som känns som om den ska gå av och ben som knappt kan gå ett steg så förstår jag varför min man älskar sporten. Den är inte bara fruktansvärt kul att titta på utan även löjligt kul att utöva.

Nåväl, dagen segade sig fram för jag ville ju bara hem till min fina ettåring och hennes lika fina pappa. När jag äntligen körde upp på Rymdgatan pirrade det så där härligt i kroppen som det bara gör när man är tokkär. Att jag har två som jag är tokkär i gör ju att pirret nästan tar sig ut ur magen… Cleo fick presenter av oss, maracas och ett litet piano (eller det hette nog något annat men ni förstår) med trumpinnar till som hon kan slå på överdelen av pianot med. Där är det som cylofoner (öhh tror jag). Inte nog med det, hon fick tre superfina födelsedagskort också. Av min mamma och min syster fick hon nästan identiska kort (de tänker så lika) med nalle puh på som spelar happy birthday. Cleo som älskar allt som låter blev ju toppenglad. Sen hade även min fina farmor, Cleos gammelfarmor, skickat ett jätterart kort med elefanter och glitter på. Cleo gillade även det:) Hon fick pannkaka till middag som hon åt helt själv. Efter det fick hon banan och smörgåsrån. Lyxigt värre så här på födelsedagen! Nu sover hon vår lilla prinsessa, Andreas är på träning och jag slappar i soffan. Imorgon har vi planeringsdag på jobbet och sen ska vi handla inför helgens besök och Cleos kalas på söndag. Lördag bjuder på match och min pappa, hans fru och syster Madde följer med. Madde och Daniel kommer sedan hit på middag och sover över, liksom min svärmor och Cleos faster Johanna och hennes Per. De sistnämnda ska dock lyxa till det lite innan bebisen kommer och bo på hotell. Middag blir det dock hemma på Rymdgatan. Hoppas bara vädret tar sitt förnuft till fånga och bättrar på sig…

Glad ettåring

Cleo älskar såpbubblor...

Ett roligt spelande kort till ettåringen

Nya grejerna...

LYCKA!

Detta inlägg postades torsdag, juni 4th, 2009 kl. 10:35 e m och är arkiverad under Cleo. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.