Mitt liv som förortsmamma…

Idag kom Cleos moster och hennes Daniel på besök. De stannade på Brödboden och köpte med sig lunch, efter det drack vi kaffe med pecankaka. Vi hann med en promenad också för att Cleo skulle somna men sen var det dags för dem att åka. Jason, gullkatten, skulle med till city för att få bo hos min mamma medan vi är i Holland. Det var ett jättemysigt besök och Cleo verkade uppriktigt glad över att se både Maddis och Daniel. Hos Madde satt hon långa stunder och kramades. Mys:) Min mamma hade skickat med en hel kasse med kläder hon köpt till Cleo, så mycket fint var det så jag blev alldeles rörd…

Natten var bra, Cleo vaknade några få gånger men somnade om lika snabbt. Hon sov mellan 19 och 6:30 så det är ju klart godkänt får jag tycka. Jag läste i ”Bebisboken” (den heter inte så men jag kommer aldrig ihåg namnet) att runt 37 vckors ålder går de igenom en utvecklingsfas. Gissa hur gammal Cleo är? Jo just det, 37-38 veckor sådär. De står att det kan verka som de drömmer för de skriker i sömnen, japp, de kan bli klängigare och vilja gosa mer, japp, de lär sig mycket nya saker, japp! Det stod mer saker som stämde in på Cleo men det har jag ju såklart glömt.

I denna stund undrar jag i mitt stilla sinne varför vi övade så himlans på att krypa här hemma. Hon är ju livsfarlig nu tjejen! Jag satte mig i trappen för att se hur lång tid det tar för henne att komma efter mig. Det tog kanske två sekunder så har hon krypt över hela köksgolvet och tagit sig upp till mig på första trappsteget. Jag har inte fattat hur rörliga bebisar blir så fort de kan ta sig fram själva men det går undan. Samtidigt som det blir ”jobbigare” för oss (men helt underbart såklart) blir det ju så mycket roligare för henne och hon slipper vara så frustrerad över att hon inte kan ta sig fram själv. Så nu måste vi skaffa grindar fort som attans och skaffa hörnskydd till allt hon nu reser sig mot som hon kan göra illa sig på. Lilla hjärtat…

Nu ska jag snart packa det sista och sen beger vi oss imorgon till tulpanernas land. Pappi messade igår att Guliver spjälsäng från Ikea var inhandlat och ihopmonterad hemma hos dem i huset. Jag tror att han längtar precis lika mycket som vi och Cecilia messade att de ska skämma bort oss ordentligt i en hel vecka nu. Låter INTE helt tokigt tycker jag:) Så håll en tumme för att allt går bra med resan, jag är i ärligthetens namn lite orolig över hur Cleo ska tycka det är att flyga. Tur att det bara är två timmar knappt… Ha en underbar (sportlovs)vecka allihop och njut av livet:)

Detta inlägg postades torsdag, februari 19th, 2009 kl. 6:22 e m och är arkiverad under Vardag. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.