Nu är det officiellt slut…
För andra natten i rad har Cleo sovit utan att amma. Inatt sov hon HELA natten mellan 20:00 till 8:30. Vaknade tre gånger för att be om nappen men somnade om direkt. Kan ni tro att jag var förvånad när vi vaknar båda två, i varsin säng, klockan halv nio?!?! Hon var på ett strålande humrö när hon vaknade och åt en portion gröt med god aptit. Nästa vecka blir hon åtta månader och jag tror att måste inse att hon inte kommer att amma något mer. Visst ska jag vara jätteglad och nöjd med att ha kunnat amma i nästan åtta månader men den största känslan i mitt hjärta just nu är sorg. Jag vill, med riskt för att låta som kvinnorna som ammar sina tonåringar typ, aldrig sluta amma. Men jag vet, det är ett måste och min lilla gosa håller på att bli stor. Jag kommer säkert vara jätteglad sen när jag uppskattar alla fördelar som kommer i och med amningsstoppet men just nu tänker jag sörja lite… Så det så!
januari 28th, 2009 at 12:55 f m
Jag tycker du gör helt rätt som sörjer! Jag brukar sörja varje gång jag blir dissad eftermiddagstid bara för att Tesla vet att hon somnar om hon ammar. Och så är ju inte så kul…