Mitt liv som förortsmamma…

Hjälp va helgen gick fort! Det sägs ju att det går fort när man har roligt och vi har haft skitkul i helgen. Jag räknar in fredagen i helg också så det roliga började i fredgas. Jag köpte oss en soffa. Vi har väntat på en soffa från furniturebox men den kom aldrig och vi fick olika bud på levernasdatum hela tiden. När vi väl avbokade soffan sa de till och med att de ringt och sagt att NU skulle soffan komma vilket var totalt bullshit så den gubben gick inte. Men på märstamöbler hittade vi (jag) vår drömsoffa så den fick det bli. En hörnsoffa fast ändå inte för det är liksom öppet slut på ena sidan som en divan, i svart skinn och en stor härlig puff till. Magnus, denna snälla karl, i Andreas lag fick hjälpa till att bära och låna ut sin bil eftersom vi inte har dragkrok på vår. Som tack fick han pizza som vi åt tillsammans hemma hos oss, mycket trevligt. Per, Johannas Per, hade också hunnit komma och åt med oss. Händig som han är hjälpte han oss med vår utelampa som var trasig. Trodde vi i alla fall men det var den inte. Det krävs ju dock en Per för att få oss att inse att vi har tryckt på fel knapp hela tiden!!! Sen kom Marianne och Johanna från Sundsvall och huset var genast fullt med skratt och kramar. Vi somnade ovaggade den natten…

Lördagen började bra. Vi gjorde oss i ordning och fixade lite inför dopet (eller ja, alla andra fixade jag var mest nervös och yr). Cleo badades av Andreas och fick på sig hälften av kläderna, dopklänningen sparade vi till kyrkan. Mamma, Janne, Madeleine och Daniel kom sen och skulle lämna av alla saker och då fick vi reda på att Maddis var sjuk. Hon hade blivit matförgiftad och mådde som en hund. Hon kämpade på länge men när hon höll på att svimma i kyrkan åkte de hem. Jag tyckte så synd om henne och saknade verkligen min älskade syster på dopet men vad gör man?!?! Tur att hon och Cleo träffas ofta ändå, hon ärju trots allt Cleos fadder och inte bara moster…

I kyrkan gick det strålande. Johanna, som är Cleos andra fadder, höll Cleo och körde det berömda ”gunget” som Cleo gillar. Cleo var lugn som en filbunke och skrek inte ens när hon fick vatten på huvudet. Olle, prästen, var toppen och såg till att Cleo nu inte längre är en hedning! Tyvärr så har vi fortfarande inte hittat laddaren till vår kamera så bilder från spektaklet kommer snart!

Hemma hos oss var det sedan dags för mammas goda smörgåstårta och lite vin. Bästa mamman (och mormorn) hade fixat så fint och det var så uppskattat av alla. Sen hade Johanna, min fantastiska svägerska, gjort två sjukt goda tårtor. Jag åt fyra bitar, japp FYRA, och jag hade kunnat äta mer. Per var chef över kaffet och det slutade med att jag inte behövde göra något alls. Snacka om att jag gift in mig i den bästa familjen, hi hi! Cleo sov i tre timmar och när hon äntligen vaknade var det dags för de flesta att gå. Vi hann med att fota oss tillsammans och kramas lite, vilket ju är det viktigaste. Hon missade presentöppningen men vi har redogjort för alla presenter och dess ”givare”. Tänkte skriva ihop en lista också så ni får se vilka toppenpresenter hon fick vår älskade lilla tjej.

När alla gått andades vi en timme och gjorde oss sedan i ordning för nästa party. Ann, min fotbollsfrukompis som är gift med BP i Jets, fyllde 40. Hon har även 7 barn, lagar all mat själv, ammar gåendes om det krävs och är min stora idol. Hon är dessutom skitfräsch och håller koll på grabbarna i laget när det behövs och alla andras barn också för den delen. Festen hölls i skytteföreningens klubbhus i Lövsta. Det bjöds på god mat (som Ann lagat själv såklart) och sen ännu godare bakverk (japp, som Ann bakat själv). Det var en hel del folk där, bland massan några galna fotbollsspelare och deras fruar/flickvänner. Det är ett härligt tokigt gäng med diverse luriga typer, en åt tills han nästan inte kunde andas, en hade på sig sin frus partytop för han inte hade hittat något i sin garderob att ta på sig, en kissade precis utanför husknuten (eller två med min man inräknad, men det nämner jag inte) och de flesta ställde upp nakna och körde ballongdansen. Som tur är hade vi åkt hem då… Cleo skötte sig exemplariskt! Charmade först alla på festen och sen somnade hon i Baby Björnen och sov där medan jag satt till bords och åt, pratade strunt och åt lite till. Det var så hög volym (tänk 50 pers som blir fullare ju längre kvällen går och ikapp med fyllan steg ljudnivån), massa högljudda karlar och musik. Men Cleo bara sov och sov den lilla prinsessan. Så skönt att hon vänjer sig vid ljud lillgosan.

På söndagen lurade jag ut Andreas på en promenad som inte alls var nöjd med söndagsnöjet. Sen åkte vi dock och shoppade lite och då blev han glad igen. Han fick gå loss både på Siba och ÖB, där finns ju en del intressant tydligen, ja ni vet som skruvar, sladdar och annat manligt… Cleo fick en hoppgunga, lite leksaker och en haklapp med mumin. När vi kom hem rev jag ner fondtapeten i vardagsrummet som nu är spaklad och klar. Jag lovade Andreas att om jag började riva ner tapeten så skulle jag också jobba med fondväggen och avsluta det hela. Andreas var ju där och rev lite också men mestadels gjorde jag jobbet… Öhhh fram tills det var dags att spakla. Efter två spakeldrag (eller vad det nu heter på riktigt språk) hade jag tröttnat och belv allmänt less. Andreas som tydligen hellre har en nöjd fru tog då över. Min hjälte;) Men idag ska jag prova att slipa väggen i alla fall. OM jag inte har för ont i tån och det är jättesynd om mig, då vet jag att min goa man tar över det jobbet också… Jag ska ju ”klippa upp tån” (indiska doktor Sarkers ord så jag är än så länge lycklig ovetnade om vad exakt som ska göras med tån…) klockan 15 idag så håll alla tummar ni har för att det inte är så fruktansvärt smärtsamt som jag har föreställt mig…

En liten bild så länge (tagen med mobilen…) på premiären i den fina Stokke-stolen Cleo fick av mormor och bonusmorfar. Slipad och målad av min kära mor, därav den vackra blänkande färgen:)

Detta inlägg postades tisdag, oktober 21st, 2008 kl. 1:02 e m och är arkiverad under Vardag. Du kan följa kommentarerna i detta inlägg via RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, or trackback från din egen sida.