Mitt liv som förortsmamma…

Jag gillar verkligen den här regeln om att barnet ska vara feberfri minst 24 timmar innan han/hon får gå tillbaka till förskolan för det ger oss en extra dag att bara mysa och leka hemma. Cleo fick feber i tisdagskväll, kokhet var hon och faktiskt lite hängig också. Det tog ett tag innan vi kom på att orsaken kan vara att hon för 12 dagar sedan (i tisdags) tog 18-månaderssprutan. BVC-Karin förklarade att det är ett levande vaccin de får och därför kan de ta upp till två veckor innan febern kommer. Jag har ju dessutom legat i feber så vi kunde ju inte vara riktigt säkra (det kan man ju aldrig men…) därför var Andreas hemma med Cleo igår och hon var nog feberfri redan igår på eftermiddagen. Jag hann gå min kurs och blev ”godkänd” trots att jag då är hemma idag. Andreas jobbar sina sista två dagar på jobbet så det är ganska förståligt att han faktiskt vill jobba. Nästa vecka börjar han nytt jobb och då kommer det dröja ett tag innan han kan vabba igen, vem vill börja sin era på ett nytt jobb med att vabba liksom? Ger kanske inte så bra intryck så jag har lovat att ta de flesta vab-dagarna en tid framöver även om vi båda är rörande överens om att bådas barn är bådas ansvar och dela lika är en självklarhet! Men ingen regel utan undantag förstås…

Vi har idag hunnit med att prata med Opa på skype. Varje gång Cleo ser min rosa lilla dator säger hon ”opa” och vill att vi ska ringa. De pratar över nätet flera gånger i veckan och det känns så skönt för det är aldrig några konstigheter när de sedan ses. Min lilla pappa kommer hem på måndag också och vi längtar efter honom såklart. De ses kanske inte mer än en gång i månaden men tack vare skype ”ses” de ju ändå:)

Cleo har även hunnit målat med vattenfärg, riva u alla leksaker på nedervåningen och hjälpt till att riva ut lite på övervåningen också. Ganska pigg tjej med andra ord. Nu har vi varit uppe på Ica och köpt jäst för att kunna baka bröd, en av Cleos favoritsysslor. Jag hittade även playdohlera som jag köpte men nu när jag kommer hem undrar jag om vi inte redan har det hemma? Måste kolla i förrådet så jag inte öppnar fler burkar i onödan…

Jag har fått nytt batteri i två klockor och det känns skönt att kunna byta klocka lite då och då. Just nu har bara min jobbklocka funkat och den är just JOBBklocka så på fritiden vill jag gärna ha någon lite finare. På vägen hem somnade Cleo och står nu på framsidan och sover. Eller ja, vagnen står på framsidan med henne i.

Imorse var Cleo jättearg! Jag har ingen aning om varför och jag var dessutom världens sämsta mamma som bara skrattade åt henne. Jag försöker hålla mig och tala med henne och säga att jag ser att hon är arg men det går tillslut inte. Hon hoppar med sina lilla kropp ochs länger med huvudet, riktigt underhållande. Hela showen var över på ungefär tio sekunder och hon satte sig sedan ner och åt sin smörgås. Så sällan som det barnet är argt är det en fröjd att se att hon ärvt lite av sin mors temprament:)

Cleo gillar verkligen juice. Och hemma hos mormor får man färskpressad som man själv får vara med och pressa. Ett eget litet minglas får man också. Bara det bästa nog åt vår lilla prinsessa;)

Mums med juice:)

Mitt lilla fina hjärta, när jag tittar på henne ler hela min kropp. Jag vet inte hur ofta jag talar om för henne att jag älskar henne. Nu har hon börjat svara ”Äklar dig” säger hon:) Hur magiskt är inte det???

Vi var och lekte hos Nova och mamma Johanna idag efter förskolan (igår hade Nova satt sig på pulkan, lagt ut benet på knaten och sagt ”Kejje (Cleo) här” och pekat på platsen framför henne. Så söt!!!). När vi kom hem var klockan över sex och middagen klar halv sju! Cleo åt som en höst men det kanske inte var så konstigt. Nu sover lill-älsklingen, vi ska snart göra detsamma och imorgon är det torsdag, bara det blir man ju lycklig av. Tidig dag, hämta Cleo innan två och sen hela eftermiddagen och kvällen tillsammans. Tror jag ska baka bröd men har inte jäst hemma, någon som har ett bra recept utan jäst på lager?

Andreas var och hälsade på på sitt nya jobba idag och han var så upprymd och glad efter besöket, det märks att han längtar…

Ta hand om er och framför allt ta även hand om de i älskar…

Japp, torka på bloggfronten. Ja torka på det mesta just nu. Har inte tränat på sjukt länge, säkert flera veckor, vilket såklart gör att energin tryter. På jobbet är det så mycket att dagarna nästan går ihop. Det finns nästan bara fördelar med att vara med och starta upp men om jag ska nämna en nackdel, som egentligen är en fördel, är att hjärnan går på högvarv. Allt som ska ske, inhandlas, planeras, struktureras osv. måste genomgå minst hundra pedagogiska diskussioner innan beslut tas. Hur tänkte vi nu? Vad är egentligen tanken med just den här möbeln? Behöver verkligen barnen det här och i så fall varför? Varför säger vi så här? Det är utvecklande som bara den och för en människa som jag som inte är still mer än absolut nödvändigt är det fruktansvärt kul. Jag och en av mina närmsta kollegor håller på att driva resten av gänget till vansinne eftersom vi möblerar om flera gånger per dag ibland. Vi bär bokhyllor, omfördelar material och tänker om. Allt för att hitta den optimala pedagogiska miljön för allas bästa (barnens för deras utveckling i alla dess former och för oss som vill använda oss av miljön som den tredje padagogen). Jag är glad varje dag jag går till jobbet men TRÖTT när jag går hem. Lite får jag som sagt skylla mig själv fö en kropp som inte får tränas blir trött men till stor del tar alla dessa tankar och diskussioner musten ur mig. Fast jag hade nog ruttnat om det inte varit så, så jag klagar inte:)

Cleo har varit sjuk! Riktigt sjuk på ett konstigt vis. I söndags närmade sig febern 41 grader och hon kaskadkräktes över hela Andreas tack vare den febertoppen. För en gångs skull var jag den lugna av oss, min make blev riktigt stressad eller framför allt orolig. Jag har ju varit med om det en gång tidigare medan min man hade bortamatch i Karlstad så jag visste vad det handlade om. Natten spenderade jag mest i badrummet. Cleo hallucinerade och trodde hon var kladdig om händerna. Så jag fick stå med barn som skakade av feberfrossa och tvätta hennes händer. När klockan var fem kom hon till ro och sen sjönk febern sakta för att vara borta efter dygn och sedan återvända igen med 39 graders feber några timmar och sen helt frisk. Mycket märklig sjuka.

Idag som först kunde de njuta av sitt sportlov mina älsklingar och vad gör de då? Jo åker in till den stora staden för att överraska min fina mamma på jobbet. Andreas hade köpt med sig lunch till dem alla tre som de åt medan mormor stolt fick visa upp sitt barnbarn. Sen kom de förbi mitt jobb och hämtade mig.

Helgen blir lugn! En hel helg utan inplanerade aktivieter känns precis som det vi behöver. Få ro om varandra och bara vara. På lördag ska vi förstås till grannarna Brånn för schalgerkväll men en kväll hos Gunilla och Niklas räknas inte som något ansträngande precis utan bara alldeles toppen (inte helt fel att de bor så nära och att deras barn är Cleos största idoler heller), Nu ska jag sova är mäkta trött och ska börja dagen imorgon med att sitta i två timmar på ett mattenätverk. Ha en härlig helg alla fina där ute:)

Tänk att det finns så många som tycker om min fina make. Med posten igår kom ett kuvert. Där i låg ett kort där det stod ”Grattis kära bror, svåger och morbror till nya jobbet. Kram från Johanna, Per och Simon. PS: Visst var mina tips bra…” (Andreas pratade med sin syster som är konsultansvarig på Kontorsfixarna i Sundsvall och således har en ganska stor inblick i just anställningar och intervjuer…). I kortet låg det också en trisslott som Andreas vann 25:- på, så nu ska vi hämta ut en ny lott till på köpet. Omtanke:)

Triss is da shit:)

Det är helt magiskt när man ser sitt barn omgiven av vänner. Cleo tänker ju inte som vi gör men mitt mammahjärta smälter när jag ser scener som idag när en pojke kommer fram och kramar och pussar Cleo hejdå när hon ska gå. Det var ingen dålig puss heller, tur att de inte är tonåringar då hade jag inte varit lika glad;)

Igår följde Nova med hem efter förskolan tillsammans med mamma Johanna. Pappa Jonas kom senare och åt middag med oss. Då hade töserna lekt loss en hel del, det goaste var npg när de kom fram till varsinn mamma och pussade hejdå innan de rusade runt med varsin barnvagn för att hinna till något som verkade vara mycket viktigt (jobbet kanske?). Cleo skulle prompt bara sitta hos ”hanna” och Nova blev sotis och ville ha sin mamma för sig själv. Cleos egen mamma dög inte förstås men tillslut kunde de samsas. Härligt att se att även andra vuxna är viktiga för vår lilla älskling än de uppenbara… Trevligt som alltid att ha er här fina vänner (även om ppan den här gången typiskt nog blev jättesen…)

Torsdag idag och det där extra pirret infinner sig i magen. Jag slutar tidigt och håller på och längtar ihjäl mig efter Cleo. Samtidigt gillar jag torsdagar eftersom det är dagen för fredag. Sen är det helg och familjetid deluxe. Två hela dagar tillsammans! Fredagar brukar betyda familjekväll också men imorgon blir det en tjejkväll eftersom Andreas ska in till storstaden och träffa vänner på en afterwork. Och eventuellt ska Andreas och Henrik ta barnen och åka på kryssning på söndag men ändå. Vi är lediga, äte frukost tillsammans och bara myser. Idag var det dessutom en extra bra torsdag eftersom våra goa grannar kom över på lek och kaffe. Det som gjorde mig mest glad var att Oskar inte ville gå hem utan sa ”vill stanna här”. Niklas och Gunilla är det alltid lika trevligt att träffa förstås och ”Milma” är en idol i Cleos ögon. Hon pratade om det hela vägen hem, att de skulle komma, sen letade hon efter dem när vi kom in (eftersom jag sagt att de skulle komma till oss) och sen var det sorg när de skulle gå efter några timmars intensiv lek. Hon somnade en timme tidigare än vanligt så det tär onekligen på krafterna att leka så hårt. Dessutom hade de till min stora glädje varit ute hela dagen idag på förskolan, endast gott in för mat, så hon var nog trött mitt hjärta.

Och så potträning. Jag gillar egentligen inte ordet men ni vet vad jag menar… Cleo fick en potta i julas som vi haft framme, lekt med och hon har satt sig på den hundra gånger och sagt ”kiss kiss”. Häromdagen sa hon ”Cleo kissa pottan” och jag visade var pottan står. Cleo tar då själv av sig blöjan och sätter sig på pottan och kissar. STRÅLANDE i dubbel bemärkelse;) Idag ville hon ha pottan i badkaret när vi skulle bada och det fick hon ju såklart. Då sätter hon sig igen och kissar i pottan, lilla stjärnan. Hon vet ju uppenbarligen vad som ska ske där i alla fall. Alltid en start!

I tisdags kom det ett paket på posten. Det var adresserat till Cleo Fjäll med en avsändaradress som hette något i stil med barnklader.co.uk och jag blev lite förvånad. Jag letade allra längst bak i minnet men kunde inte komma ihåg att jag beställt något till Cleo. Ivrig som jag är slet jag upp paketet fast det var till min dotter. Det var barnkläder där i, ett par skor med favoriten Iggle Piggle. Men det var inte jag som beställt dem utan Cleos älskade moster som hittat dem på nätet och beställt. När Cleo vaknade på onsdagen hade jag lagt tillbaka skorna i paketet/påsen som de kom i så att Cleo kunde öppna det. Jag behöver nog inte skriva att hon blev glad va? Vi sa att paketet var från Madde och under hela tiden hon öppnade paketet, tittade på skorna och satte dem på sig sa hon ”Madde, Madde, Madde”. Lite senare pratade vi med Madde i telefonen och Cleo höll hårt i telefonen samtidigt som hon berättade sitt liv för sin moster. Hon längtar verkligen efter Madde, det märks. Ofta pratar hon om henne och pekar på fotografier av henne och säger ”Madde”.

Idag fick Cleo sin andra svinisspruta. Så nu är det klart och det känns skönt:) Hon skrek när hon fick sprutan och ända tills BVC-Karin vinkade hejdå, DÅ slutade hon mycket tvärt och sken upp samtidigt som hon vinkade och sa ”Hejdå!” frenetiskt! Jag fick samtidigt prova vagnen och jag ville knappt gå hem så härligt var det med en vagn som klarar underlaget så ”enkelt”.

Och apropå det! Allvarligt? Någon är ute efter mig! Jag som är en skötsam medborgare som inte gör något ont, vem vill mig illa? Imorse när jag kom ut på trappen klockan SEX på morgonen hade det snöat, IGEN!!! Jag borde inte blir förvånad jag vet och jag borde ännu mindre bli irriterad över något jag inte kan styra över men jag avskyr denna vidriga vita sörja som ligger i drivor längst med varenda liten snutt av vad som en gång varit en ren och fin väg. Jag kunde knappt cykla imorse eftersom ingen plogat undan snöh*lvetet så varenda snöhög som låg med ungefär tio centimeters mellanrum (jo, det var så eftersom det blåst så förbannat mycket) gjorde att det kändes som jag cyklade in i en vägg. Jag fick snällt kliva av cykeln och LYFTA den över snöhögarna! Hur mycket ska man behöva stå ut med bara för att det är vinter? Nej, säg mig vilket parti jag ska rösta på för att slippa vintern så har det partiet min röst direkt.

Nu när jag fått ur mig lite ilska måste jag ju se något positivt med denna eländiga vintertid (och nej, jag tycker inte att det är skönt när det är ”ljust” ute, hade det varit sommar jämt hade vi haft riktigt ljus inte något som får oss att tro att det är ljust ute.) eftersom jag försöker se något positivt med allt som sker. Träning säger jag då. Att cykla i detta väder har givit mig bra benmuskler, förmodligen bättre än hundra benpass på gymmet skulle givit mig. Det är så tungt att cykla, eller leda cykeln med eller utan barn på, så när jag kommer hem måste jag byta kläder eftersom de är dyngsura av svett. Jag har nog blivit av med alla julkilon tack vare vädret och det är positivt. Imorgon blir det promenad till jobbet med löparskorna i ryggsäcken så att jag kan ta en skön joggingtur hem. Och då kommer jag att tycka vintern är ganska okej ändå…

Öppnar påsen...

... och sen undersöka de fina skorna!

Självklart skulle skorna på direkt.

Andreas åkte hemifrån redan 7:15 imorse för att kidnappa Matte som skulle svensexas helgen före sitt bröllop som vi ska på. Jag och Cleo vaknade halv åtta och hade en minst sagt lugn och mysig morgon. Halv elva kom Johanna och förberedde inför dagens hudvårdsklass (Johanna är Mary kay-konsult). Sofie, Emelie och Sanja, mina sperlarfruvänner, kom klockan 11 då vi drack lite barnvänligt bubbel och åt choklad medan vi lyxade med fina produkter i ansikte och på händer. När klassen var färdig åkte Johanna hem och vi andra åt lunch. När tjejerna åkt gjorde jag och Cleo oss redo för att åka hem till Nova, Johanna och Jonas. De var så söta så de öppnade dörrarna för mig och Cleo så vi skulle slippa sitta själva en lördag vilket var mycket uppskattat. En vardag känns liksom mer okej men att vara ensam en helg är verkligen ingen höjdare:(

Det märks att våra tjejer känner varandra. Behövs inget lära-känna-varandra-och-vara-lite-blyga där inte, snarare lite surande över att det såklart alltid vill ha samma leksaker. De är bästisar de där två, de härmar varandra,springer efter varandra och pratar med varandra hela tiden. Nova tar Cleo i handen för vidare äventyr, Cleo ropar ”Nova OM (kom)”  när Nova är för långt bort och de pussas och kramas. De skulle såklart sitta bredvid varandra vid matbordet och efter maten fick de bada ihop. Som de spexade, trixade och lekte tillsammans i badkaret (vi blev ganska blöta jag och Johanna som satt bredvid…). Mitt mammahjärta smälter när jag ser de två tillsammans, jag hoppas verkligen att deras vänskap består och att de alltid ska känna samma glädje och trygghet när de ses… Tack ni fina vänner för en toppenkväll (och dag Johanna)!

Vi åkte hem efter badet när Nova skulle sova. Mätta efter en riktigt god risotto med svamp, kyckling, fetaost, tomat och sugarsnaps. Cleo höll på att somna i bilen men höll sig vaken till 20:10 vilket är en ganska tidig kväll för Cleo. Jag är nöjd, det verkar som om vår begränsning av dagssovandet ger resultat. Runt åtta halv nio tycker jag är en bra tid, förhoppningsvis sover hon till halv åtta imorgon också och då anser jag att vi är på rätt spår så att säga…

Jag längtar efter min man! Han har det helt sagolikt kul hoppas jag men det är tomt i soffan utan honom! Ännu tommare kommer det vara att gå och lägga sig helt själv. Hoppas han kommer snart…

Cleo har från dag ett trivts på förskolan. Igår när Andreas hämtade henne satt hon med napp och var lite låg, personalen var väldigt fundersamma eftersom det är första gången hon är gnällig på förskolan. Hon hade varit lite av en dramaqueen sa de, gråtit bara någon av kompisarna råkat andats på henne nästan. Jag hade ett möte på jobbet igår och kom hem strax efter åtta. Då sov Cleo redan!!! Kan inte minnas när det hände sist och Andreas berättade att hon inte velat bada utan bara sagt ”tova, tova” (sova på Cleospråk) och lagt sig i sin säng. Hon slurpade i sig vällingen och sov på två sekunder, vilket heller inte hänt på evigheter, så vi drog slutsatsen att helgens sömnbrist var det som satt sina spår hos vår älskling. Nu har vi dragit ner på sovtiden dagtid så hon får sova en timme max, idag somnade hon innan halv nio så det kanske fungerar *hoppas*…

Idag när jag lämnade kom hennes nya kärlek fram och ville dansa med Cleo. ”Oler” säger Cleo och skiner upp när hon ser Oliver som han heter när vi som pratar rent säger hans namn. Jag dröjer mig alltid kvar när jag lämnar Cleo, pratar lite med pedagogerna och myser av att se min fina tjej i samspel med de andra barnen och idag när frukostvagnen kom tog Oliver Cleo i handen. Han sa att Cleo sitter vid hans bord och sen vände sig Cleo om och vinkade, sa hejdå och försvann iväg med Oliver. Jag kände mig inte nöjd utan följde efter, lätt avvisad märkte jag, bad om en puss som jag fick och sen vinkade hon igen innan hon vände sig om. Innan jag ens gått… Kändes nästan lite sorgligt, hon börjar bli så stor!

När Andreas hämtade henne idag kom en av pegagogerna fram och sa att hon var tvungen att berätta om Cleos framsteg. De har tydligen ett barn som har språkliga svårigheter och de jobbar med tecken med henne. Cleo snappar upp det mesta just nu så hon har tagit efter. När Mariana (eller Maja som Cleo kallar henne) frågade Cleo vad mjölk heter gjorde hon rörelsen för mjölk. Likaså för vatten! När jag kom frågade Andreas om Cleo kunde visa hur man säger mjölk på teckenspråk och då visade hon mig, jättestolt var hon! Vatten gick lika bra och hon tog tacksamt emot applåderna från mamman och pappan. Jag blir lika lycklig varje dag jag inser att barnet lär sig så mycket på förskolan och jag är lika lycklig varje gång jag tänker på vilken tur vi har haft med valet av förskola (tack Camilla som fick oss att söka dit…).

Cleo har även börjat intressera sig för kameran och får fotografera själv. Det blir ”bra” och mindre bra kort men framför allt förstår hon principen och tycker det är fruktansvärt kul att gå runt med kameran och fota olika saker. Ett smakprov kommer här:

Fota sig själv upp och ner

Taket...

...och golvet!

Tänk vad det kan vända snabbt! I lördags var hon så dålig så jag visste varken ut eller in, i måndags sov hon hela dagen med 40 graders feber och idag är febern borta! Hon hostar och snorar men är i övrigt pigg. Mitt hjärta är mycket lättare idag och det känns fantastiskt att hon är så pigg idag. Just nu ligger hon och sover i sin vagn på framsidan medan mamman bloggar lite. Jag har varit ute och skottat idag (när f*n ska snöhelvetet försvinna undrar jag…) och insåg att det faktiskt är riktigt bra vardagsträning.

Jag har gjort en upptäckt! Jag har kollat våra elräkningar från ett år tillbaka och nu minns jag inte hur kallt det var förra året MEN vår elräkning den här månaden är en hel tusenapp mindre än vid samma tidpunkt förra året. Det har ju varit ruskigt kallt så det borde inte vara någon skillnad, dessutom går både tvättmaskin/torktumlare och diskmaskin mer frekvent nu när vår lilla prinsessa blivit större. Anledningen till den sänkta elräkningen måste således vara värmepumpen som vi installerade i höstas. Glad överraskning eftersom räkningen sänkts men vi har även fått ett mycket behagligare inomhusklimat tack vare att luften cirkulerar på ett helt annat sätt. Happy!

Upptäckt nummer två är lite mer ledsam. Vi ska sälja vår bugga!!! Det känns verkligen i den materialistiska delen av hjärtat eftersom jag fullkomligt älskar vagnen MEN en så dyr vagn som kanske används varannan vecka känns så onödig. Tanken var att spara buggan till nästa barn men då vill jag nog ha en vagn med mjuklift så att jag lätt kan bära med mig syskonet vid hämtning/lämning på förskola eller skola (beroende på när syskonet kommer). Och eftersom det lär dröja ett tag kommer buggan ha minskat ännu mer i värde så bästa tiden att sälja är ju nu. När vi väl lagt ut den på tradera ångrade jag mig och Andreas tittade strängt på mig! Jag vet ju att det är rätt beslut, hon använder ju nästan bara emmaljungan, men det är som att ta farväl av en gammal vän…